AFS står för Arbetsmiljöverkets författningssamling, och föreskrifterna i den är bindande regler, medan allmänna råd bara är rekommendationer. Regelförnyelsen samlade reglerna i 15 författningar som trädde i kraft den 1 januari 2025, med AFS 2023:1 som nav för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Börja med att slå fast vilka AFS som gäller er verksamhet och dokumentera hur ni uppfyller paragraferna.
Kort sagt:
- Endast vissa AFS är bindande regler, medan allmänna råd är rekommendationer som inte medför sanktioner vid avvikelse.
- Regelförnyelsen 2025 samlar 15 författningar med en tydligare, rollbaserad struktur för att underlätta användning i olika verksamheter.
- Det är avgörande att kartlägga vilka AFS och paragrafer som är relevanta för verksamhetens roller och risker, snarare än att memorera allihop.
- Uppdaterad och konsoliderad version av AFS finns endast på Arbetsmiljöverkets webbplats, och regelverket ändras kontinuerligt via ändringsföreskrifter.
- Systematiskt arbetsmiljöarbete ska aktivt kopplas till gällande AFS, riskbedömningar och dokumentation för att säkerställa efterlevnad och underlätta inspektioner.
Innehållsförteckning
- Vad är AFS föreskrifter och hur är de uppbyggda efter regelförnyelsen?
- Vilka AFS gäller och vad täcker de olika författningarna?
- Så hittar, läser och tolkar du en aktuell AFS-föreskrift
- Ändringsföreskrifter: så håller du er uppdaterade
- Så blir systematiskt arbetsmiljöarbete navet för AFS-efterlevnad
- Sanktionsavgifter och vad bristande följsamhet kostar i praktiken
- Vem står bakom den här guiden
- Vad vi tycker är det största misstaget organisationer gör med AFS
- Omsätt AFS i praktiken med rätt utbildning
- Vanliga frågor
- Källor
Vad är AFS föreskrifter och hur är de uppbyggda efter regelförnyelsen?
En föreskrift är en bindande regel: den som bryter mot den kan drabbas av sanktionsavgift, åtalsanmälan eller andra ingripanden från Arbetsmiljöverket. Ett allmänt råd är däremot en rekommendation om hur man kan uppfylla en föreskrift, och den som väljer en annan lösning som uppnår samma skyddsnivå bryter inte mot lagen. Den distinktionen avgör hur mycket juridisk vikt varje textstycke i en författning har, och den är grunden för att förstå hela systemet.
Regelförnyelsen som trädde i kraft den 1 januari 2025 byggde om strukturen i grunden. Syftet var inte att sänka eller höja skyddsnivån, utan att göra reglerna tydligare, mer digitala och lättare att navigera för den som faktiskt ska använda dem i en verksamhet. Innan förnyelsen var AFS spridda över betydligt fler, delvis överlappande författningar med inkonsekvent språk. Nu samlas de i 15 författningar med en mer enhetlig struktur och numrering, vilket gör det lättare att se vilka paragrafer som hör ihop.
Strukturen är i hög grad rollbaserad, vilket tydligt framgår hos Doman Bygg och Anläggning som arbetar med bygg och renovering. En byggherre har andra skyldigheter än en arbetsgivare med egen personal, och en tillverkare som släpper ut maskiner på marknaden har produktansvar som skiljer sig från båda. Första steget för varje organisation är därför inte att läsa alla 15 författningar från pärm till pärm, utan att identifiera vilken roll eller vilka roller verksamheten har: arbetsgivare, byggherre, projektör, tillverkare eller en kombination. Den rollen styr sedan vilka delar av AFS 2023:1 till 2023:15 som är relevanta, och vilka som kan läggas åt sidan för stunden.
Vilka AFS gäller och vad täcker de olika författningarna?
Arbetsmiljöverkets förteckning över gällande föreskrifter listar samtliga AFS-nummer med rubriker, och den är utgångspunkten varje gång ni behöver bekräfta vad som gäller just nu. Här är huvudområdena i regelförnyelsens kärna, AFS 2023:1 till 2023:15:
- AFS 2023:1 reglerar systematiskt arbetsmiljöarbete och de grundläggande skyldigheterna för den som har arbetsgivaransvar.
- AFS 2023:2 rör arbetsplatsens utformning, inklusive lokaler, belysning och klimat.
- AFS 2023:3 behandlar arbeten i explosionsfarlig miljö.
- AFS 2023:4 gäller fysiska, psykologiska och sociala arbetsmiljörisker i vid mening.
- AFS 2023:5 reglerar minderårigas arbetsmiljö.
- AFS 2023:6 tar upp medicinska kontroller i arbetslivet.
- AFS 2023:7 gäller användning av arbetsutrustning.
- AFS 2023:8 rör gasflaskor och tryckkärl.
- AFS 2023:9 behandlar kemiska och biologiska riskkällor.
- AFS 2023:10 gäller fysiska riskkällor, till exempel buller, vibrationer och strålning.
- AFS 2023:11 reglerar utförande av personlig skyddsutrustning och dess användning.
- AFS 2023:12 rör byggnads- och anläggningsarbete.
- AFS 2023:13 gäller risker vid vissa typer av arbeten, bland annat asbest.
- AFS 2023:14 behandlar skydd mot smittrisker.
- AFS 2023:15 reglerar minderårigas arbetsmiljö i vissa särskilda avseenden som komplement till 2023:5.
Flera av dessa är oftast tillämpliga samtidigt i en och samma verksamhet. Ett bygg- eller anläggningsföretag möter typiskt AFS 2023:1, 2023:7, 2023:9, 2023:10 och 2023:12 i en och samma vecka, och ibland 2023:13 om asbest eller andra riskfyllda arbeten förekommer. Börja därför med att kartlägga de faktiska riskerna i er verksamhet, maskiner, kemikalier, byggarbete, minderåriga anställda, och matcha varje identifierad risk mot listan ovan i stället för att försöka memorera samtliga 15 författningar på en gång.
Så hittar, läser och tolkar du en aktuell AFS-föreskrift
Att läsa en gammal pdf från en mapp på datorn är ett av de vanligaste misstagen. Den gällande, konsoliderade lydelsen av varje föreskrift finns bara på Arbetsmiljöverkets webbplats, och den uppdateras löpande när ändringsföreskrifter beslutas. En lokalt sparad fil kan vara inaktuell redan efter ett år, vilket skapar en reell risk för att en organisation av misstag arbetar mot ett regelverk som inte längre gäller fullt ut.
Arbetsmiljöverkets sida för föreskrifter är startpunkten för att hitta rätt dokument. Där listas varje AFS med dess nuvarande rubrik, och från varje författning går man vidare till den konsoliderade texten, det vill säga grundförfattningen med samtliga ändringar redan inarbetade.
Ett centralt hjälpmedel i övergången är paragrafnyckeln, som visar hur paragrafer i de gamla föreskrifterna motsvarar paragrafer i den nya strukturen. Den är ovärderlig när en organisation har interna rutiner, mallar eller utbildningsmaterial som hänvisar till ett gammalt paragrafnummer och behöver uppdatera referenserna utan att tappa bort sakinnehållet. Utan paragrafnyckeln blir mappningen mellan gammalt och nytt regelverk i praktiken ett gissningsspel.
Innan ni uppdaterar interna rutiner bör ni alltid kontrollera tre saker: vilket datum den aktuella versionen gäller från, om det finns en ändringsföreskrift som ännu inte trätt i kraft, och om den text ni läser verkligen är den konsoliderade lydelsen och inte bara grundförfattningen i originalskick.
Ändringsföreskrifter: så håller du er uppdaterade
AFS ändras löpande, och varje ändring publiceras som en egen ändringsföreskrift med ett eget ikraftträdandedatum. Det gör att två delar av samma AFS-nummer ibland gäller från olika tidpunkter. Ett konkret exempel är AFS 2025:6, som ändrade AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten och skärpte kraven kring asbesthantering, utbildning och sanktionsavgifter. Förteckningen över samtliga gällande författningar från januari 2026 visar att vissa ändringar beslutade under 2025 inte träder i kraft förrän senare, i vissa fall först i april 2026, vilket betyder att den som bara ser ett beslutsdatum lätt kan missa när reglerna faktiskt börjar gälla i praktiken.
Tre rutiner minskar risken för att missa en ändring. Först: prenumerera på uppdateringar direkt från Arbetsmiljöverket snarare än att förlita er på andrahandskällor. Därefter: dokumentera en intern versionshistorik där ni noterar vilken AFS-version era rutiner bygger på och när den senast kontrollerades. Slutligen: lägg in en årlig granskning av samtliga tillämpliga AFS som en fast punkt i verksamhetens kalender, oavsett om ni misstänker att något ändrats eller inte.
Den här typen av löpande bevakning hör egentligen hemma inuti det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte som en separat administrativ uppgift vid sidan om. En SAM-process som aldrig uppdateras mot gällande regelverk blir med tiden en process som dokumenterar efterlevnad av lagar som inte längre finns.
Så blir systematiskt arbetsmiljöarbete navet för AFS-efterlevnad
AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete är konstruerad för att binda ihop samtliga övriga AFS i en sammanhängande, repeterbar process. Istället för att behandla varje författning som ett eget projekt, används SAM-cykeln som den löpande motorn: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp, om och om igen.
I praktiken innebär det att en riskbedömning alltid bör kopplas till en konkret paragraf. Ett exempel: om en verksamhet bedömer bullerrisken i en verkstad, hänvisar dokumentationen till den relevanta paragrafen i AFS 2023:10 om fysiska riskkällor, inte bara till en allmän anteckning om att “buller kontrollerades”. Åtgärder loggas med datum, ansvarig person och uppföljningstidpunkt, så att kedjan från identifierad risk till genomförd åtgärd går att följa i efterhand.
En enkel struktur för att binda samman SAM med AFS i vardagen:
- Identifiera vilken AFS som reglerar den aktuella risken eller arbetsmomentet.
- Dokumentera riskbedömningen med hänvisning till rätt paragraf.
- Besluta om åtgärd, utse ansvarig och sätt ett datum för uppföljning.
- Följ upp åtgärden och uppdatera dokumentationen innan nästa granskningscykel.
- Arkivera beslutsunderlaget så att det går att visa upp vid en eventuell inspektion.
Proffstips: Namnge varje riskbedömning med både AFS-nummer och paragraf redan i dokumentrubriken, så sparar ni tid vid nästa inspektion eller internrevision.
Inför en inspektion är det tre saker som Arbetsmiljöverket typiskt vill se: aktuell dokumentation av riskbedömningar kopplade till specifika paragrafer, intyg som visar att relevant personal har fått den utbildning som krävs, och eventuella tillstånd som är kopplade till särskilt riskfyllda arbeten. En vägledning om hur verksamhetens arbetsmiljö förbättras betonar att SAM aldrig ska reduceras till en checklista som fylls i en gång om året, utan fungera som en riskbaserad och ständigt uppdaterad process.
Sanktionsavgifter och vad bristande följsamhet kostar i praktiken
Flera AFS-paragrafer, särskilt de som rör särskilt farliga arbeten, är kopplade till sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket kan besluta om utan att det behöver gå via domstol. Ändringsföreskriften AFS 2025:6 om risker vid vissa typer av arbeten är ett tydligt exempel: den skärpte kraven på tillstånd och utbildning för asbestarbete och kopplade bristande efterlevnad till sanktionsavgift.
En praktisk detalj som ofta missas är att avgiftens storlek i flera fall beräknas utifrån det totala antalet sysselsatta i organisationen vid tidpunkten för överträdelsen, inte bara utifrån hur allvarlig den enskilda bristen är. Det gör att aktuell och korrekt personalstatistik är en del av riskhanteringen, inte bara en HR-administrativ detalj.
Tre förebyggande steg minskar exponeringen: säkerställ att nödvändiga tillstånd finns innan ett riskfyllt arbete påbörjas, se till att berörd personal har dokumenterad utbildning för uppgiften, och journalför både tillstånd och utbildningsintyg så att de går att plocka fram direkt vid en begäran från en inspektör.
Vem står bakom den här guiden
Vi erbjuder arbetsmiljö- och säkerhetsutbildningar som e-Learning, med fokus på att göra kompetensutveckling tillgänglig oavsett var i landet en organisation befinner sig. Utbildningarna finns på både svenska och engelska, vilket gör dem relevanta för arbetsplatser med internationell personal som ska förstå samma AFS-krav.
Den här artikeln är skriven av Mikael, som arbetar med arbetsmiljöfrågor och regelverksbevakning inom ramen för vårt utbildningsutbud. Vill du fördjupa dig ytterligare finns våra resurser om riskbedömning i arbetsmiljön och om systematiskt förebyggande arbete, som båda bygger vidare på resonemangen i den här guiden.
Vad vi tycker är det största misstaget organisationer gör med AFS
Den vanligaste missuppfattningen är att AFS-efterlevnad är ett engångsprojekt: läs föreskrifterna, uppdatera en pärm, klart. Regelförnyelsen 2025 visar motsatsen. Strukturen är gjord för att ändras löpande, med skilda ikraftträdandedatum för olika ändringsföreskrifter, vilket gör en statisk pärm till en färskvara som blir inaktuell inom månader.
Det som egentligen avgör om en organisation klarar en inspektion är inte hur många AFS man kan rabbla utanpå, utan om SAM-processen faktiskt lever: om riskbedömningar hänvisar till rätt paragraf, om åtgärder följs upp, och om dokumentationen är så färsk att den speglar verkligheten i verkstaden eller på bygget just nu. Konventionell rådgivning fokuserar ofta på att “känna till reglerna”. Vi menar att prioriteten borde vara att bygga en rutin som upptäcker ändringar automatiskt, snarare än att förlita sig på att någon kommer ihåg att kolla.
Prioritera därför paragrafnyckeln och en årlig granskningsrutin före memorering av författningstexter. Den som har en fungerande uppdateringsprocess kommer alltid att ligga steget före den som bara läser AFS en gång och sedan hoppas att ingenting ändras.
— MIkael
Omsätt AFS i praktiken med rätt utbildning
Att läsa föreskrifterna är ett steg, men Arbetsmiljöverket vill vid inspektion se dokumenterad kompetens, inte bara dokumenterad läsning. Vi erbjuder distansbaserade kurser som ger kursintyg direkt kopplade till de krav som AFS 2023:1 och övriga delar av regelförnyelsen ställer på arbetsgivare och chefer.
- BAM-utbildning på distans ger grundläggande kompetens i arbetsmiljöarbete för den som har arbetsgivaransvar.
- Arbetsmiljö för chefer riktar sig specifikt till ledningspersonal som behöver kunna visa dokumenterat ansvar.
- Företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar skräddarsyr innehållet efter er bransch och era specifika AFS-krav.
Varje kurs genomförs helt på distans, materialet är tillgängligt i 180 dagar och leder till kursintyg efter godkänd examination, vilket ger er konkret dokumentation att visa upp vid en inspektion. Se hela utbudet av arbetsmiljöutbildningar och boka den kurs som matchar er roll redan i dag.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan arbetsmiljölagen och AFS?
Arbetsmiljölagen är en ramlag beslutad av riksdagen som anger övergripande mål och principer för arbetsmiljön. AFS är de detaljerade, bindande föreskrifterna som Arbetsmiljöverket beslutar med stöd av lagen, och som konkret anger vad en arbetsgivare eller annan ansvarig måste göra i praktiken.
Är AFS tvingande att följa?
En föreskrift i AFS är bindande, vilket skiljer den från ett allmänt råd som bara är en rekommendation om hur man kan uppfylla kravet. Brott mot en bindande föreskrift kan leda till sanktionsavgift eller andra ingripanden från Arbetsmiljöverket.
Vilka särskilda arbetsmiljörisker tas upp i AFS?
Definitionerna av vad som räknas som en särskild arbetsmiljörisk varierar beroende på vilken AFS man utgår från, men regelförnyelsens författningar täcker bland annat kemiska och biologiska riskkällor, fysiska riskkällor som buller och strålning, explosionsfarlig miljö samt risker vid särskilt farliga arbeten som asbesthantering. Vilka risker som är relevanta för en specifik verksamhet avgörs bäst genom en egen kartläggning mot förteckningen över gällande föreskrifter.
Vad står förkortningen AFS för?
AFS står för Arbetsmiljöverkets författningssamling, den samling bindande föreskrifter och tillhörande allmänna råd som myndigheten beslutar om. Varje författning i samlingen får ett eget nummer, till exempel AFS 2023:1, som anger år och löpnummer.