Kontroll före idrifttagning: så granskar ni protokollet

Protokollet granskas vid elcentralen

Protokollet för kontroll före idrifttagning är det dokument som visar att en ny, ändrad eller utökad elinstallation har kontrollerats innan den spänningssätts för första gången. Kontrollen är ett lagkrav, och det är elinstallationsföretaget som utför den och dokumenterar den. Er roll som beställare, arbetsgivare eller inköpare är en annan, men den är lika viktig. Ni ska ställa krav på protokollet, kunna läsa det vid överlämningen och se till att det kommer in i ert systematiska arbetsmiljöarbete. Det kräver att chefer, HR och inköpare vet vad de ska fråga efter. Den kunskapen bygger ni lättast upp genom strukturerad arbetsmiljöutbildning, och den kan ni ge personalen på distans.

Distans-utbildning
Stärk kunskapen om elsäkerhet
Distans-utbildning erbjuder flexibla e-Learningutbildningar inom arbetsmiljö och säkerhet för företag och organisationer.
Besök

Kort sagt

  • Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning kontrolleras innan den tas i bruk.
  • Kontrollen består av inspektion, provning och dokumentation. Protokollet är dokumentationen, och det ska visa vad som har inspekterats, vilka kretsar som har provats och vilka resultat provningen gav.
  • Det registrerade elinstallationsföretaget ansvarar för kontrollen enligt sitt egenkontrollprogram. Ni som beställare ansvarar för att ställa krav och följa upp.
  • Granska protokollet innan installationen tas i bruk. Arkivera det tillsammans med gruppförteckning och märkning, och koppla eventuella avvikelser till er rutin för riskbedömning och åtgärder.
  • Chefer och inköpare som har utbildning i arbetsmiljöansvar ställer bättre krav och upptäcker brister tidigare.

Innehållsförteckning

Vad kontroll före idrifttagning innebär

Kravet finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1, som reglerar hur starkströmsanläggningar ska vara utförda. Enligt 2 kap. 2 § ska en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanläggning kontrolleras innan den tas i bruk, så att utförandet uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. Med starkström menas i praktiken de vanliga el-installationerna i en fastighet eller verksamhet, till exempel uttag, belysning, elcentraler och fast anslutna maskiner.

Elsäkerhetsverket förtydligar att kontrollen ska vara utförd innan anläggningen första gången spänningssätts med farlig spänning, ström eller frekvens. Det betyder att kontrollen ska vara klar innan ni som verksamhet börjar använda installationen, inte efteråt.

För er som beställare är det viktigt att skilja mellan tre olika saker:

  • Lagkrav: att kontrollen görs innan installationen tas i bruk, och att elinstallationsföretaget har ett egenkontrollprogram.
  • Standard och vägledning: svensk standard SS 436 40 00, de så kallade elinstallationsreglerna, där del 6 beskriver hur kontroll kan genomföras och dokumenteras.
  • Praxis: hur det enskilda företaget utformar sina protokoll och checklistor i det egna egenkontrollprogrammet.

Den här skillnaden avgör vad ni kan kräva. Ni kan alltid kräva att kontrollen är gjord och dokumenterad. Detaljnivån bestämmer elinstallationsföretaget, om ni inte avtalar om något annat.

Vem ansvarar för kontrollen och protokollet

Varje elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram, förkortat EKP. Det är företagets samlade rutiner för att uppfylla säkerhetskraven, med kontrolldokument för olika typer av anläggningar och en plan för hur avvikelser och fel hanteras. Elsäkerhetsverket har också gett ut mallar för egenkontrollprogram som företagen kan utgå från och anpassa.

Enligt Elektrikerförbundets broschyr om montör med kontrolluppgift ansvarar elinstallationsföretaget för att kontrollerna genomförs så att anläggningen inte har fel som kan orsaka person- eller sakskada. Kontrollen utförs av en person med tillräcklig kompetens, enligt företagets instruktioner. När flera montörer har arbetat i samma installation utser företaget en montör med kontrolluppgift, som gör den övergripande, slutliga kontrollen.

Elsäkerhetsverket betonar samtidigt att ni som beställare har en viktig roll som kravställare. Kontrollera att företaget finns i Elsäkerhetsverkets register och att registreringen omfattar den typ av verksamhet som arbetet gäller. Hur ni som arbetsgivare kontrollerar behörigheten hos egen eller inhyrd personal beskriver vi i guiden om behörig elektriker. Där finns också en översikt över Elsäkerhetsverkets behörigheter.

Vem ansvarar för kontrollen och protokollet

Kontrollen ska vara betryggande, inte en mall

Ett vanligt missförstånd är att kontrollen alltid ska följa standardens alla punkter. Enligt en genomgång i Elinstallatören skiljer lagstiftningen på utförande och kontroll. Utförandet ska följa god elsäkerhetsteknisk praxis. Kontrollen ska vara betryggande, och det finns ingen fastställd lägsta nivå för den. Elinstallationsföretaget bedömer i varje enskilt fall vad som är rimligt. Vid en enkel installation kan det ibland räcka med visuell kontroll, en kontroll av att allt sitter fast och en kontinuitetsmätning av skyddsjorden.

Tre exempel på kontroll av elinstallation

För er innebär det att protokollet kan se olika ut från uppdrag till uppdrag. Det ni ska kontrollera är att omfattningen står i protokollet och är rimlig för installationen.

Vad protokollet ska innehålla

SEK Handbok 436 anger att dokumentationen, alltså protokollet, ska tas fram efter avslutad kontroll. Den ska beskriva arbetets omfattning, ge en förteckning över vad som har inspekterats och redovisa vilka kretsar som har provats och med vilka resultat. Alla kretsar och skyddsanordningar ska kunna identifieras. Elinstallationsreglerna innehåller i del 6 dessutom informativa bilagor med ett standardformulär för dokumentation (bilaga 6E), en checklista för inspektion (6F) och en kontrollrapport (6G).

Del i protokollet Vad den visar Vad ni bör kontrollera
Uppdrag och objekt Adress, anläggning och vilket arbete som gjorts Att det stämmer med beställningen och omfattar hela uppdraget
Företag och kontrollant Registrerat elinstallationsföretag och vem som utfört kontrollen Att företaget finns i registret och att kontrollanten står med namn och signatur
Omfattning Vilka kontroller som beslutats enligt egenkontrollprogrammet Att omfattningen står uttryckligen och är rimlig för arbetet
Inspektion Förteckning över vad som granskats visuellt Att punkterna är ifyllda och inte bara förkryssade i klump
Provning Provade kretsar, mätvärden, datum Att kretsarna går att identifiera i gruppförteckningen
Avvikelser Fel och vad som åtgärdats Att varje avvikelse är stängd innan installationen tas i bruk
Överlämning Datum, signatur, bilagda handlingar Att gruppförteckning, märkning och eventuella ritningar följer med

Kräver ni en viss protokollform, till exempel att standardens formulär ska användas, behöver det stå i avtalet. Annars avgör elinstallationsföretaget formen inom ramen för sitt egenkontrollprogram.

Inspektion och provning: kontrollpunkterna i korthet

Ni behöver inte kunna utföra mätningarna själva, men ni bör känna igen vad de står för när ni läser protokollet.

Inspektion görs normalt innan installationen spänningssätts. Den gäller sådant som syns, till exempel att ledarna är rätt märkta och anslutna och att kapslingar och beröringsskydd är hela och på plats.

Provning görs med mätinstrument. Enligt SEK Handbok 436 provas före spänningssättning bland annat inkopplingen av skydds- och neutralledare och skyddsledarnas kontinuitet, med instrument enligt SS-EN 61557. Efter spänningssättning kontrolleras bland annat rotationsriktning, att enfasuttagen har 230 V, att jordfelsbrytaren löser ut och att utsatta delar inte är spänningsförande.

Kontroll När Exempel på vad protokollet visar
Skyddsledarens kontinuitet Före spänningssättning Mätvärde per krets
Isolationsresistans Före spänningssättning Mätvärde och provspänning
Polaritet och fasföljd Efter spänningssättning Godkänt eller ej godkänt per krets
Jordfelsbrytarens funktion Efter spänningssättning Att brytaren löst ut vid provning

Elinstallatörens råd om kontroll före idrifttagning ger ett konkret exempel. Kontinuiteten på skyddsjord mäts i spänningslös anläggning med gränsvärdet en ohm. Isolationstestet görs med 500 volt och gränsvärdet en megaohm. Ett protokoll där sådana mätvärden står per krets är lättare att följa upp än ett protokoll med enbart bockar.

Så granskar ni protokollet vid överlämningen

Granskningen tar sällan lång tid om ni har ställt rätt krav från början. Arbeta i den här ordningen:

  1. Skriv in kravet i beställningen. Ange att protokoll för kontroll före idrifttagning ska lämnas innan installationen tas i bruk, och vilka handlingar som ska följa med. Det vanliga misstaget är att protokollet efterfrågas först när en olycka eller en försäkringsfråga har uppstått.
  2. Kontrollera företaget. Se efter att elinstallationsföretaget finns i Elsäkerhetsverkets register med rätt verksamhetstyp. Gör det före avtalet, inte vid överlämningen.
  3. Läs omfattningen. Står det vilka kontroller som har gjorts och varför? Ett protokoll utan angiven omfattning går inte att bedöma.
  4. Stäm av mot gruppförteckningen. Varje provad krets ska gå att hitta i elcentralens gruppförteckning och märkning.
  5. Gå igenom avvikelserna. Alla avvikelser ska vara åtgärdade, eller uttryckligen hanterade, innan installationen används.
  6. Kontrollera signatur och datum. Protokollet ska vara signerat av den som utfört kontrollen, och kontrolldatumet ska ligga före idrifttagningen.
  7. Arkivera och för in i ert arbetsmiljöarbete. Spara protokollet med övriga drift- och säkerhetshandlingar, så att det finns tillgängligt vid skyddsronder, ombyggnader och tillsyn.

Som inköpare kan ni ställa högre krav än lagens miniminivå. Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR13-03-01 är ett exempel. Där måste leverantören redovisa sina rutiner för kontroll före och efter spänningssättning. Leverantören ska också visa hur anläggningsdelar som blir oåtkomliga, till exempel efter ingjutning eller återfyllning, dokumenteras innan de byggs in.

Avvikelser och spänningssättning under byggtiden

En punkt som inte har kunnat kontrolleras ska behandlas som en avvikelse och åtgärdas innan anläggningen tas i bruk. För er som verksamhet hjälper det att hantera elavvikelser på samma sätt som andra avvikelser. Ni behöver en tydlig ägare, en åtgärd, ett datum och en uppföljning. En genomarbetad rutin för hantering av avvikelser visar hur ni kan registrera, analysera och stänga avvikelser så att inget faller mellan stolarna vid överlämningen.

En särskild risk uppstår i byggprojekt. Det gäller när verksamheten vill ha belysning eller uttag spänningssatta innan hela installationen är klar och överlämnad. Enligt Elektrikerförbundets broschyr måste den som har kontrolluppgiften då först göra de kontroller som egenkontrollprogrammet kräver. Annars bryter montören mot elsäkerhetslagen. En delvis spänningssatt anläggning omfattas av hela regelverket, med elsäkerhetsledare och elsäkerhetsplanering. Be alltså om ett protokoll också för delar som tas i bruk under byggtiden. Det gäller i synnerhet när ni har en BAS-U eller byggledning som ska samordna arbetet. Rollerna i byggskedet beskriver vi i guiden om Bas-P och Bas-U.

Protokollet i ert systematiska arbetsmiljöarbete

Ett protokoll som ligger i en pärm hos fastighetsförvaltaren gör liten nytta för arbetsmiljön. I ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, förkortat SAM, används det som underlag vid riskbedömningar, vid skyddsronder och när verksamheten förändras. Om ni till exempel installerar nya maskiner, bygger om en lokal eller flyttar arbetsplatser visar protokollet vad som har kontrollerats och när.

Tre rutiner gör skillnad i praktiken:

Granskningen fungerar bara om de som ska utföra den förstår vad de läser. Därför hör kompetens hos chefer, inköpare och skyddsombud ihop med elsäkerheten på arbetsplatsen.

Kompetens hos dem som beställer och följer upp

Webbutbildning ersätter inte behörighet, praktisk mätträning eller elinstallationsföretagets egenkontroll. Den ger däremot de personer som beställer, granskar och följer upp en gemensam grund i arbetsmiljöansvar, riskbedömning och dokumentation. För chefer som har fått arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig har vi webbutbildningen Arbetsmiljö för chefer. Där ingår ansvar, systematiskt arbetsmiljöarbete och riskhantering. För skyddsombud som deltar i skyddsronder finns arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Om ni vill att utbildningen ska utgå från era egna rutiner och er bransch erbjuder vi företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar.

Alla våra utbildningar genomförs helt på distans och i egen takt, och deltagarna har tillgång till materialet i 180 dagar. De finns på svenska och engelska, vilket underlättar när personalen eller entreprenörerna har olika modersmål. Efter genomförd och godkänd examination får deltagaren ett kursintyg. Det kursintyget är ett bevis på genomförd utbildning, inte en behörighet från Elsäkerhetsverket. Hur ni planerar utbildningsinsatserna över året beskriver vi i guiden Skapa en utbildningsplan för arbetsmiljö. Om ni har elektriker i egen regi hittar ni mer i vår guide om elutbildning för företag.

Vår syn: protokollet är ett ledningsverktyg

Vi möter ofta organisationer som ser protokollet för kontroll före idrifttagning som elektrikerns papper. Det stämmer att det är elinstallationsföretaget som ansvarar för kontrollen. Ändå är det verksamheten som tar installationen i bruk, låter medarbetarna arbeta i lokalerna och bär arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön.

Vår erfarenhet från arbetsmiljöutbildning är att kvaliteten avgörs tidigt. Den avgörs när en inköpare skriver in kravet i beställningen, när en chef förstår vad en avvikelse innebär och när ett skyddsombud vet var protokollet finns vid nästa skyddsrond. Det är kunskap som går att bygga upp systematiskt i hela organisationen, och den behöver inte kräva att någon lämnar sitt arbete för att sitta i ett klassrum en hel dag.

Därför arbetar vi med e-learning på svenska och engelska som deltagarna genomför när det passar verksamheten. Det leder till ett kursintyg som visar att den som har ansvar också har kunskapen. En organisation där ledningen kan ställa rätt frågor får bättre protokoll, färre öppna avvikelser och en tydligare säkerhetskultur.

MIkael

Vanliga frågor

Är protokoll för kontroll före idrifttagning ett lagkrav?

Kontrollen före idrifttagning är ett krav enligt ELSÄK-FS 2022:1, och kontroll omfattar enligt vägledningen inspektion, provning och dokumentation. Hur protokollet ska vara utformat avgör elinstallationsföretaget i sitt egenkontrollprogram. Vill ni ha en viss form eller vissa bilagor ska det stå i avtalet.

Måste protokollet följa del 6 i SS 436 40 00?

Nej, del 6 är vägledning och inte ett tvingande formulär. Kontrollen kan även utföras enligt andra metoder som elinstallationsföretaget har reglerat i sitt egenkontrollprogram. Omfattningen ska vara betryggande för den aktuella installationen.

Vem i vårt företag bör granska protokollet?

Den som har fått arbetsmiljöuppgiften för lokalen eller projektet bör granska det, ofta en chef, fastighetsansvarig eller projektledare. Skyddsombudet bör veta var protokollet finns. Granskningen blir säkrare om de har utbildning i arbetsmiljöansvar och dokumentation.

Hur länge ska vi spara protokollet?

Spara det så länge installationen finns kvar i den utformning som protokollet beskriver. Det används vid ombyggnader, skyddsronder, riskbedömningar och tillsyn. Förvara det tillsammans med gruppförteckning, ritningar och era övriga arbetsmiljödokument.

Ersätter en webbutbildning behörighet eller praktisk kontrollutbildning?

Nej. Behörighet utfärdas av Elsäkerhetsverket, och kontrollen utförs av elinstallationsföretaget. Våra webbutbildningar ger chefer, HR, inköpare och skyddsombud kunskapen att ställa krav, granska och följa upp inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Källor

Källorna kontrollerades den 16 november 2026.

Elsäkerhetsverket: ELSÄK-FS 2022:1, föreskrifter om utförande av starkströmsanläggningar Elsäkerhetsverket: Kontroll före idrifttagning, frågor och svar Elsäkerhetsverket: Egenkontrollprogram Elsäkerhetsverket: Mallar och dokument för egenkontrollprogram Elsäkerhetsverket: Beställa elinstallationstjänster Svenska Elektrikerförbundet: Montör med kontrolluppgift SEK Handbok 436, utgåva 3.1 (2017) Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, del 6 Kontroll Elinstallatören: Har du också missförstått vad som ingår i kontroll före idrifttagning? (2018) Elinstallatören: 7 råd för att klara kontroll före idrifttagning (2023) Svenska kraftnät: TR13-03-01, krav på redovisning av egenkontroll, utgåva 1 (2019)

Rekommendationer