Ergonomi på kontoret: guide för arbetsgivare och HR

En medarbetare justerar ett skrivbord som går att höja och sänka

Ergonomi på kontoret handlar om samspelet mellan medarbetaren, arbetsuppgiften och den miljö arbetet utförs i. För en arbetsgivare i Sverige är det inte en fråga om att köpa rätt stol. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet med tydliga krav: arbetsplatsen ska medge varierade arbetsställningar, riskerna ska bedömas och åtgärdas, och medarbetarna ska ha kunskap om hur de ställer in och använder sin utrustning. Det sista kravet är där många verksamheter brister, eftersom en höj- och sänkbar arbetsplats gör liten nytta om ingen vet hur den ska användas. Den här guiden visar vad som gäller, hur ni arbetar steg för steg och hur ni säkerställer kunskapen i hela organisationen, vilket är där vi på Distans-utbildning.com bidrar med arbetsmiljöutbildningar på distans.

Distans-utbildning
Stärk kunskapen om kontorsergonomi
Distans-utbildning erbjuder arbetsmiljöutbildningar i e-learningformat som hjälper företag att utveckla personalens kunskap oavsett tid och plats.
Besök

Kort sagt

  • Ergonomi på kontoret omfattar både fysisk ergonomi (stol, bord, skärm, arbetsställningar) och kognitiv ergonomi (pauser, teknik, arbetsorganisation).
  • Sedan den 1 januari 2025 finns kraven främst i AFS 2023:10 (belastningsergonomi) och AFS 2023:11 (användning av bildskärmar).
  • Arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp, och dokumentera det som inte kan åtgärdas direkt i en handlingsplan.
  • Medarbetare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag ska erbjudas synundersökning på arbetsgivarens bekostnad.
  • Kunskap är ett eget krav: medarbetarna ska veta hur arbetsplatsen ställs in och känna igen tidiga tecken på överbelastning.

Innehållsförteckning

Vad ergonomi på kontoret omfattar

Ergonomi brukar delas in i två huvudtyper. Suntarbetsliv beskriver fysisk och kognitiv ergonomi som de två delarna: den fysiska gäller arbetsredskap, arbetsställningar och belastning, medan den kognitiva gäller samspelet mellan människa och teknik, det vill säga hur system och arbetssätt anpassas till hur vi ser, hör, förstår, minns och fattar beslut. Samma källa framhåller att arbetsgivaren ansvarar för att alla anställda har rätt kunskap om ergonomi, hjälpmedel och goda arbetsställningar.

Kontorsarbete ställer särskilda krav eftersom det ofta är stillasittande och präglas av långa pass framför skärmen. Belastningen är sällan tung, men den är långvarig och upprepad. Det gör att problemen byggs upp gradvis och ofta upptäcks först när en medarbetare redan har besvär i nacke, axlar eller rygg.

För en arbetsgivare innebär det att ergonomin behöver hanteras på tre nivåer samtidigt:

  • Utrustning och miljö: justerbara möbler, skärmar, belysning och ljudmiljö.
  • Arbetsorganisation: variation, pauser, rimlig arbetsbelastning och regler för den digitala arbetsmiljön.
  • Kunskap: att medarbetare och chefer vet hur arbetsplatsen ska användas och när något behöver åtgärdas.

En fördjupning om varför detta påverkar både hälsa och produktivitet finns i vår artikel om betydelsen av ergonomi för hälsa på jobbet.

Vilka krav som gäller för kontorsarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter fick en ny struktur den 1 januari 2025. De tidigare bildskärmsföreskrifterna, AFS 1998:5, upphävdes och reglerna om bildskärmsarbete finns nu i AFS 2023:11, kapitel 3 om användning av bildskärmar. Reglerna om belastningsergonomi finns i AFS 2023:10, kapitel 6. Grunden för allt är arbetsmiljölagen, som ålägger arbetsgivaren att förebygga ohälsa och olycksfall.

Det är viktigt att skilja mellan lagkrav och rekommendationer. Tabellen nedan sammanfattar de krav som berör de flesta kontorsarbetsplatser.

Område Vad som gäller Typ
Arbetsplatsens utformning Arbetsplatsen ska medge bekväma och varierade arbetsställningar, och arbetsbordet ska rymma flexibel placering av skärm, tangentbord och mus Lagkrav (föreskrift)
Bildskärmsarbetets organisering Starkt styrt, bundet eller ensidigt upprepat bildskärmsarbete ska normalt inte förekomma Lagkrav (AFS 2023:11, 5 §)
Pauser och växling Arbetet ska om möjligt ordnas så att medarbetaren kan växla till mindre ansträngande uppgifter, annars ges tillräckliga pauser Lagkrav (AFS 2023:11, 6 §)
Synundersökning Erbjuds den som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag, på arbetsgivarens bekostnad Lagkrav (AFS 2023:11, 14 §)
Riskbedömning av belastning Utgår från belastningens varaktighet, frekvens och intensitet Lagkrav (AFS 2023:10, kap. 6)
Kunskap Medarbetarna ska ha kunskap om arbetsställningar, inställning av utrustning och tidiga tecken på överbelastning Lagkrav
Rörelsepauser varje halvtimme Bryta stillasittande med några minuters rörelse Rekommendation (Folkhälsomyndigheten)

Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning om arbetsplatsen vid dator- och bildskärmsarbete ska arbetsbordet lätt kunna höjas och sänkas, och arbetsstolen ska vara stadig, lätt att justera, ha höjd- och djupjusterbar sits samt ett ryggstöd som kan regleras i höjd och vinkel. Fotstöd bör erbjudas den som behöver.

Kravet på synundersökning är ofta förbisett. Enligt AFS 2023:11 ska arbetsgivaren också bekosta särskilda glasögon om undersökningen visar att sådana behövs för bildskärmsarbetet och de vanliga glasögonen inte räcker.

Steg för steg: så förbättrar ni ergonomin på kontoret

Arbetsmiljöverket beskriver fyra steg för att förebygga belastningsbesvär: undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera. Det är samma logik som i hela det systematiska arbetsmiljöarbetet, beskrivet i vår guide till systematiskt arbetsmiljöarbete. Nedan följer stegen anpassade till kontorsmiljö, med ett femte steg som avgör om resten håller över tid.

Fem steg för att förbättra kontorsergonomin

1. Undersök arbetsförhållandena

Börja med en skyddsrond som särskilt omfattar ergonomi, kompletterad med en kort enkät eller samtal med medarbetarna. Frågor att ställa: kan alla ställa in stol, bord och skärm? Används de höj- och sänkbara borden? Finns det medarbetare som sitter långa pass utan avbrott? Hur ser det ut för dem som arbetar hemifrån?

Vanlig fallgrop: undersökningen görs bara på kontoret och missar distansarbetet, eller görs av en person utan att skyddsombud och medarbetare involveras.

2. Bedöm riskerna

Bedömningen ska enligt Arbetsmiljöverket utgå från belastningens varaktighet, frekvens och intensitet. I praktiken innebär det att väga hur många som berörs, hur länge per dag och hur ensidigt arbetet är. Prioritera de allvarligaste riskerna först.

Vanlig fallgrop: att bara reagera på medarbetare som redan har besvär. Riskbedömningen ska fånga belastningen innan den leder till ohälsa. Den som vill förstå hur besvär vid skrivbordet typiskt uppstår kan läsa om ryggsmärta vid stillasittande kontorsarbete, vilket gör det lättare att formulera rätt frågor i bedömningen.

3. Åtgärda och dokumentera

Åtgärder som inte kan genomföras direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan. Arbetsmiljöverkets exempel på riskbedömning och handlingsplan för kontor och lager visar hur det kan se ut: bristande möjlighet att variera arbetsställning åtgärdas med höj- och sänkbara bord, och bristande kunskap i bildskärmsergonomi åtgärdas med utbildning. Varje åtgärd har en ansvarig, ett klart-datum och ett uppföljningsdatum.

Vanlig fallgrop: att investera i möbler men hoppa över kunskapsdelen. Fler konkreta idéer finns i vår artikel med exempel på ergonomiska lösningar för svenska företag.

4. Kontrollera att åtgärderna fungerar

Följ upp med samma checklista eller enkät som användes vid starten, så att resultatet går att jämföra. Riskbedömning ska även göras inför planerade förändringar, till exempel flytt till aktivitetsbaserat kontor eller införande av nya system.

Vanlig fallgrop: att uppföljningen aldrig sker eftersom ingen fick ansvaret i handlingsplanen.

5. Säkerställ kunskapen i hela organisationen

Arbetsmiljöverket betonar att medarbetarna måste ha kunskap om lämpliga arbetsställningar, hur möbler och utrustning ställs in, riskerna med olämpliga ställningar och tidiga tecken på överbelastning, samt möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik. Chefer behöver dessutom förstå sitt ansvar för att riskerna faktiskt fångas upp.

Detta steg är där e-Learning gör störst skillnad för en arbetsgivare. Med utbildning på distans når samma innehåll alla medarbetare, oavsett kontor, skift eller distansarbete, och varje genomförd utbildning ger dokumentation som går att föra in i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En praktisk guide till en ergonomisk arbetsplats kan också fungera som stöd när medarbetarna sedan tillämpar kunskapen vid sitt eget skrivbord. Varför kunskap om belastning minskar skador utvecklar vi i artikeln om utbildning i belastningsergonomi.

5. Säkerställ kunskapen i hela organisationen

Så ställs arbetsplatsen in

Möblerna ska uppfylla kraven, men det är inställningen som avgör nyttan. Följande riktmärken är etablerad praxis och bör ingå i den kunskap medarbetarna får:

  • Stol: sitt långt in på sitsen med fötterna plant mot golvet och ryggstödet mot svanken. Enligt en genomgång av kontorsergonomi bör det vara 5–10 cm mellan sitsens framkant och knävecket, och armstöden bör ligga i höjd med skrivbordskanten.
  • Skrivbord: höjden ställs så att underarmarna vilar mot bordet med avslappnade axlar och ungefär rät vinkel i armbågen.
  • Skärm: ungefär en armlängd bort, cirka 60–80 cm beroende på skärmstorlek, med överkanten i ögonhöjd eller strax under och skärmen svagt lutad bakåt.
  • Tangentbord och mus: nära kroppen, så att armarna inte behöver sträckas ut och handlederna hålls raka.
  • Belysning: placera skärmen så att fönster och lampor inte ger reflexer eller bländning.

Ett vanligt misstag är att stolen ställs in en gång och sedan aldrig justeras igen, trots att uppgifter, skärmar och medarbetare byts ut. Inställningen behöver därför ingå i introduktionen av nyanställda och tas upp vid skyddsronder.

Pauser, variation och rörelse under arbetsdagen

Inställningen är bara halva lösningen. Även en korrekt inställd arbetsplats blir belastande om ställningen inte varieras. KTH:s arbetsmiljöguide om datorarbetsplatser anger att pauser och växling till andra uppgifter ska förhindra att belastningen leder till alltför stor trötthet, och att den enskilde behöver frihet att efter eget behov växla uppgifter eller ta paus.

Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet (2021) rekommenderar att stillasittande bryts med rörelsepauser, några minuter varje halvtimme. För vuxna 18–64 år rekommenderas dessutom minst 150–300 minuter pulshöjande aktivitet per vecka samt muskelstärkande träning minst två gånger per vecka.

För arbetsgivaren handlar det om att göra rörelse till en naturlig del av arbetet:

  • Växla mellan sittande och stående arbete under dagen.
  • Planera in korta pauser i långa möten och digitala möten.
  • Fördela uppgifter så att långa pass med enbart skärmarbete undviks.
  • Låt chefer gå före och visa att pauser är accepterade.

Vanliga övningar på kontoret är enkla: axelrullningar, nackrörelser, att resa sig och sträcka på höfterna eller att gå en kort sträcka. Det viktiga är regelbundenheten, inte övningens svårighetsgrad.

Kognitiv ergonomi och digital arbetsmiljö

Kognitiv ergonomi är mindre synlig men lika viktig på kontoret. Enligt Suntarbetsliv kännetecknas en hjärnvänlig arbetsplats bland annat av möjlighet att pausa, att göra en sak i taget och av tydliga regler för den digitala arbetsmiljön, till exempel mobilfria möten.

I praktiken innebär det att arbetsgivaren ser över hur system, aviseringar och mötesrutiner påverkar koncentrationen. Ett ständigt flöde av avbrott ökar den mentala belastningen och ofta också den fysiska, eftersom medarbetare som ligger efter tar färre pauser. Kognitiv ergonomi har därför en tydlig koppling till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, där arbetsbelastning och arbetstid också ingår. Chefens förmåga att se och åtgärda dessa risker är en central del av arbetsmiljöansvaret.

Ergonomi vid distans- och hybridarbete

Arbetsgivarens ansvar upphör inte när medarbetaren arbetar hemifrån. Enligt KTH:s arbetsmiljöguide gäller ansvaret för ergonomin vid datorarbetsplatser även vid distansarbete i hemmet, och arbetsgivaren ska se till att medarbetaren har kunskap om lämpliga arbetsställningar och tidiga tecken på överbelastning.

Arbetsgivaren kan sällan inspektera varje hemarbetsplats. Därför blir kunskapen avgörande: medarbetaren behöver själv kunna bedöma och ställa in sin arbetsplats och veta när något behöver rapporteras. Här är utbildning på distans en naturlig lösning, eftersom den når medarbetaren där arbetet faktiskt utförs. Läs mer i vår guide om arbetsmiljö och distansarbete.

Tecken på bristande ergonomi

För HR och chefer är det värdefullt att känna igen signalerna innan de blir sjukfrånvaro. Vanliga tecken är:

  • Medarbetare som inte vet hur stol, bord eller skärm ställs in.
  • Höj- och sänkbara bord som aldrig höjs.
  • Långa pass framför skärmen utan pauser eller variation i arbetsställning.
  • Återkommande klagomål på trötthet, stelhet eller besvär i nacke, axlar och handleder.
  • Skärmar placerade mot fönster, i fel höjd eller på bärbara datorer utan separat tangentbord.
  • Hög upplevd arbetsbelastning och många avbrott.

När sådana tecken syns är nästa steg att ta upp dem i riskbedömningen, inte att lösa dem individuellt utan uppföljning. Vid bestående besvär ska medarbetaren hänvisas till företagshälsovården eller vården.

Vårt perspektiv

Vi ser ergonomi på kontoret som en kunskapsfråga lika mycket som en utrustningsfråga. Arbetsmiljöverkets krav är tydliga: medarbetarna ska veta hur arbetsplatsen ställs in, vilka risker olämpliga ställningar medför och hur tidiga tecken på överbelastning ser ut. Det kravet uppfylls inte av möbler, hur goda de än är.

Med utbildning på distans kan en arbetsgivare ge samma grundkunskap till alla, oavsett om de arbetar på kontoret, hemifrån eller på olika orter. Våra utbildningar genomförs helt på distans, materialet är tillgängligt i 180 dagar och kurserna finns på både svenska och engelska, vilket underlättar i flerspråkiga arbetsgrupper. Efter godkänd examination får deltagaren ett kursintyg, som blir ett konkret underlag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Utbildningen ersätter inte inställningen vid det egna skrivbordet eller den riskbedömning som görs på plats. Den ger chefer och medarbetare förutsättningarna att göra båda rätt, och att fortsätta göra det långt efter att projektet är avslutat.

MIkael

Utbildning som gör ergonomin till en del av arbetsmiljöarbetet

Chefer med personalansvar behöver förstå hur ergonomi, riskbedömning och arbetsgivaransvar hänger ihop. Vår webbutbildning Arbetsmiljö för chefer ger den grunden i egen takt. För verksamheter som vill rikta innehållet mot sina egna risker erbjuder vi företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar. Om ni planerar insatser för flera grupper samtidigt kan vår artikel om att skapa en utbildningsplan för arbetsmiljö vara ett bra stöd.

Vanliga frågor

Vad är ergonomi för kontor?

Ergonomi för kontor handlar om att anpassa arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och arbetsorganisationen efter människan. Den omfattar både fysisk ergonomi, som inställning av stol, bord och skärm, och kognitiv ergonomi, som pauser, teknik och arbetsbelastning. Målet är att förebygga belastningsbesvär och skapa förutsättningar för ett hållbart arbete.

Vem ansvarar för ergonomin på kontoret?

Arbetsgivaren har ansvaret enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Ansvaret omfattar riskbedömning, åtgärder, uppföljning och att medarbetarna har tillräcklig kunskap. Medarbetare och skyddsombud ska medverka i arbetet, men ansvaret kan inte läggas över på den enskilde.

Måste arbetsgivaren betala synundersökning och glasögon?

Ja, arbetsgivaren ska erbjuda synundersökning till den som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag och stå för kostnaden. Visar undersökningen att särskilda glasögon behövs för bildskärmsarbetet, och vanliga glasögon inte räcker, ska arbetsgivaren även bekosta dem.

Gäller kraven även vid hemarbete?

Ja, arbetsgivarens ansvar för ergonomin gäller även när arbetet utförs hemifrån. Eftersom arbetsgivaren sällan kan kontrollera hemarbetsplatsen på plats blir det särskilt viktigt att medarbetaren har kunskap om hur arbetsplatsen ställs in och när besvär ska rapporteras.

Hur ofta bör man ta paus från skärmen?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att stillasittande bryts med några minuters rörelse varje halvtimme. Enligt föreskrifterna ska arbetet dessutom om möjligt organiseras så att medarbetaren kan växla till andra uppgifter, och annars få tillräckliga pauser.

Källor

Kontrollerade 17 november 2026.

Suntarbetsliv: Vad är ergonomi? (2023) Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, i kraft 1 januari 2025 Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön, konsoliderad version Arbetsmiljöverket: Arbetsplatsen vid användning av datorer och bildskärmar Arbetsmiljöverket: Förebygg och åtgärda riskerna för belastningsbesvär Arbetsmiljöverket: Exempel på riskbedömning och handlingsplan (2025) KTH: Ergonomi vid datorarbetsplatser (2026) Folkhälsomyndigheten: Främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet (2021) Rekomo: Ergonomi på kontoret (2026)

Rekommendationer