En incidentrapport görs i tre led. Den som har varit med om händelsen rapporterar den samma dag till sin närmaste chef. Chefen och den drabbade fyller sedan tillsammans i en saklig rapport, och skyddsombudet är delaktigt. Därefter utreder arbetsgivaren orsakerna, åtgärdar dem och följer upp. Allvarliga olyckor och allvarliga tillbud ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Rapporten fyller bara sin funktion om de som skriver och utreder den vet vad de letar efter. Därför avgör chefernas och skyddsombudens kunskap i praktiken om en incidentrapport leder till en förebyggande åtgärd eller blir ett papper i en pärm. Nedan går vi igenom rutinen, innehållet och de regler som gäller i Sverige.
Kort sagt
- Rapportera händelsen till närmaste chef så snart som möjligt, medan detaljerna är färska, och skriv rapporten tillsammans med den drabbade.
- En användbar rapport beskriver vad som hände, när och var, vilka som var inblandade, tänkbara orsaker i arbetsmiljön och förslag på åtgärder, utan skuldbeläggning.
- Arbetsgivaren ska enligt AFS 2023:1 utreda orsakerna vid ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. Åtgärder som inte genomförs direkt ska föras in i en handlingsplan med datum och ansvarig.
- Dödsfall, svåra personskador, skador som drabbat flera samtidigt och allvarliga tillbud anmäls till Arbetsmiljöverket. Arbetsskador anmäls till Försäkringskassan. Båda anmälningarna görs i samma e-tjänst.
- Chefer och skyddsombud som har utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete gör bättre utredningar, och därför bör rutinen och utbildningen planeras tillsammans.
Innehållsförteckning
- Incident, tillbud, olycka eller arbetssjukdom
- Lagkrav, rekommendation och god praxis
- Så gör du en incidentrapport i sju steg
- Det här ska rapporten innehålla
- När händelsen ska anmälas vidare
- Från rapport till förebyggande åtgärd
- Kunskap hos dem som ska utreda
- Vår syn på incidentrapportering
- Vanliga frågor
- Källor
Incident, tillbud, olycka eller arbetssjukdom
Ordet incidentrapport används brett i arbetslivet, men i svensk arbetsmiljöreglering används begreppen tillbud, olycksfall och arbetsskada. Att skilja dem åt är det första beslutet i varje rapport, eftersom det styr vem som ska informeras och om händelsen ska anmälas vidare.
- Tillbud är en händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa men inte gjorde det, en så kallad nästanolycka. Ett tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa kallas allvarligt tillbud.
- Arbetsolycka är enligt Arbetsmiljöverkets statistikpublikation Arbetsskador 2025 en olycka till följd av en plötslig händelse på arbetsplatsen eller på annan plats där den skadade befann sig i eller för arbetet.
- Arbetssjukdom är en skada genom annan skadlig inverkan än olycka, till exempel ensidiga rörelser, kemisk exponering eller psykiskt påfrestande förhållanden.
- Färdolycka är en olycka på den direkta vägen till eller från arbetet.
Många organisationer använder en och samma blankett för alla fyra typerna och markerar händelsetypen i ett eget fält. Det är en praktisk lösning, så länge den som fyller i vet vad skillnaden innebär. En mer utförlig genomgång av begreppen finns i vår guide vad är incidentrapportering.
Lagkrav, rekommendation och god praxis
Den som ansvarar för rutinen behöver hålla isär vad som är ett krav och vad som är ett sätt att uppfylla kravet. Tabellen sammanfattar huvuddragen.
| Moment | Typ | Grund |
|---|---|---|
| Utreda orsaker vid ohälsa, olycksfall och allvarligt tillbud | Lagkrav | 12 § AFS 2023:1 |
| Åtgärda risker omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt, med handlingsplan för det som dröjer | Lagkrav | 13 § AFS 2023:1 |
| Kontrollera att genomförda åtgärder fungerar | Lagkrav | 13 § AFS 2023:1 |
| Underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall, svårare personskada, skada på flera samtidigt och allvarligt tillbud | Lagkrav | 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen och 2 § arbetsmiljöförordningen |
| Anmäla arbetsskador till Försäkringskassan och ge skyddsombudet en kopia | Lagkrav | Arbetsskadeförsäkringen |
| Använda en gemensam blankett för tillbud och olyckor | God praxis | Arbetsmiljöverkets handbok |
| Följa upp utredningar på arbetsplatsträffar | Rekommendation | Regionala och myndighetsguider |
Föreskriften AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller sedan den 1 januari 2025 och beskrivs i Arbetsmiljöverkets publikation om grundläggande skyldigheter för arbetsgivare. Anmälningsplikten till myndigheten framgår av arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Lagen föreskriver alltså inte i detalj hur själva incidentrapporten ska se ut. Rapporten är arbetsgivarens verktyg för att kunna uppfylla utrednings- och åtgärdskraven.
Så gör du en incidentrapport i sju steg
Stegen nedan bygger på Arbetsmiljöverkets handbok om att rapportera och utreda tillbud och olyckor, kompletterade med vägledningar från myndigheter och lärosäten.

1. Säkra platsen och ta hand om den drabbade
Första hjälpen, larm och avspärrning går före all dokumentation. När läget är under kontroll bör platsen vid en allvarlig händelse så långt det går lämnas orörd. Utrustningens läge, spår och miljöförhållanden kan vara avgörande för utredningen.
2. Rapportera till närmaste chef samma dag
Den som råkat ut för händelsen kontaktar sin närmaste chef. Sveriges lantbruksuniversitet betonar i sin guide för incidentrapportering att rapporteringen ska ske så snart som möjligt, dels för att händelsen är i färskt minne, dels för att de ansvariga ska kunna agera. Samma guide anger att rapporter som utgångspunkt inte ska vara anonyma, eftersom det försvårar utredningen. Ange tydligt i er rutin vem som tar emot rapporten när närmaste chef är frånvarande.
3. Skriv ner fakta medan de är färska
Börja med anteckningar om det behövs och skriv den formella rapporten senare. Den brittiska arbetsmiljömyndigheten HSE rekommenderar i sin arbetsbok för olycksutredning (HSG245) att man samlar in observationer, skisser, mätningar, fotografier och uppgifter om miljöförhållanden, och att anteckningarna sparas åtminstone tills utredningen är klar. Fotografera platsen och notera väder, belysning, utrustning och vilka arbetsmoment som pågick.
4. Fyll i rapporten tillsammans
Chefen och den drabbade fyller i blanketten tillsammans, och skyddsombudet ska vara delaktigt. Skyddsombudet är den arbetstagarrepresentant som företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor. Beskriv förloppet i kronologisk ordning och håll isär det som har observerats och det som är bedömningar. Karolinska Institutets instruktion för rapportering ger ett bra mönster: datum och tid, kategori, en noggrann beskrivning av förloppet, initialer i stället för namn och ett vårdat språk.
5. Bedöm om händelsen ska anmälas vidare
Ställ frågan direkt, inte när utredningen är klar. Om någon har dött eller skadats allvarligt, om flera har skadats samtidigt eller om händelsen har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska arbetsgivaren underrätta Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Om en medarbetare har fått en arbetsskada ska den anmälas till Försäkringskassan. Mer om detta i avsnittet om anmälan nedan.
6. Utred orsakerna, inte skulden
Chefen ansvarar för utredningen i samråd med den drabbade och skyddsombudet. Västra Götalandsregionens guide om tillbud och arbetsskada beskriver hur förloppet gås igenom steg för steg och hur fysiska, organisatoriska och digitala faktorer bedöms, till exempel brister i utrustning, rutiner, utbildning, planering eller långvarig ensidig belastning. Enligt de allmänna råden i AFS 2023:1 ska utredningen klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön snarare än individuella faktorer eller skuldfrågan. Den amerikanska myndigheten OSHA:s guide för utredning av incidenter uttrycker samma sak: en slutsats om att medarbetaren var oförsiktig når aldrig grundorsaken. Fråga i stället varför flera gånger i rad tills ni når en orsak som organisationen kan påverka.
7. Åtgärda, dokumentera och följ upp
Åtgärder som kan vidtas direkt genomförs direkt. Det som dröjer förs in i handlingsplanen med uppgift om när åtgärden ska vara klar och vem som ansvarar, och genomförda åtgärder ska kontrolleras. Ge återkoppling till den som rapporterade. Det är den enskilt viktigaste signalen för att rapporteringen ska fortsätta.
Det här ska rapporten innehålla
En incidentrapport behöver inte vara lång, men den ska kunna användas för utredning, riskbedömning och handlingsplan. Följande fält täcker det som de svenska vägledningarna efterfrågar.
| Fält | Vad som skrivs | Vanligt fel |
|---|---|---|
| Händelse | Datum, klockslag, exakt plats och arbetsmoment | Ungefärlig plats, till exempel “lagret” |
| Händelsetyp | Tillbud, olycksfall, arbetssjukdom eller färdolycka | Allt registreras som “övrigt” |
| Förlopp | Kronologisk, saklig beskrivning av vad som hände | Värderingar och skuldfördelning |
| Inblandade och vittnen | Roller och initialer | Fullständiga namn och kontaktuppgifter i fritext |
| Konsekvens | Skada, ohälsa eller vad som kunde ha hänt | Underskattning av ett allvarligt tillbud |
| Tänkbara orsaker | Utrustning, rutiner, kunskap, planering, arbetsbelastning | Enbart “slarv” eller “ouppmärksamhet” |
| Förslag och beslutade åtgärder | Vad, vem ansvarar, klart när | Åtgärd utan ansvarig eller datum |
| Anmälan | Bedömning av om händelsen anmäls till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan | Frågan lämnas obesvarad |
| Uppföljning | När och hur åtgärdens effekt kontrolleras | Ärendet stängs när åtgärden är beställd |
Personuppgifter och känslig information
En incidentrapport kan innehålla uppgifter om en medarbetares hälsa. Sådana uppgifter kräver särskild varsamhet och bör bara vara åtkomliga för dem som behöver dem i ärendet. Skriv initialer i stället för namn i beskrivningen, undvik telefonnummer och e-postadresser i fritextfält och förvara rapporterna i ett system med behörighetsstyrning.
När händelsen ska anmälas vidare
Den interna rapporten och den externa anmälan är två olika saker. Rapporten görs vid alla händelser. Anmälan görs när lagen kräver det.
Till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta myndigheten om dödsfall, svårare personskada, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Arbetsmiljöverket påpekar på sin sida om transport och kommunikationer att även tillbud i trafiken kan ha inneburit allvarlig fara, trots att ingen skadades.
Till Försäkringskassan. Enligt Arbetsmiljöverkets sammanfattning ska arbetsgivaren anmäla alla arbetsskador till Försäkringskassan och de allvarliga arbetsolyckorna och tillbuden till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska samråda med skyddsombudet om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia.
Var anmälan görs. Båda anmälningarna görs i e-tjänsten Anmäl arbetsskada, som Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan driver gemensamt. Vid en allvarlig arbetsolycka är anmälan uppdelad i två delar. Den första går till Arbetsmiljöverket och gäller händelsen, den andra går till Försäkringskassan och gäller personskadan. Anmälan görs av arbetsgivaren, som kan utse en representant att göra den. Den som inte kan använda e-tjänsten hittar en pappersblankett bland Försäkringskassans blanketter för arbetsgivare.
Vår artikel om att rapportera tillbud och olyckor steg för steg går djupare in på anmälningsflödet för arbetsgivare.

Från rapport till förebyggande åtgärd
En rapport som arkiveras utan uppföljning förebygger ingenting. Arbetsmiljöverket förklarar att tillbud ofta har samma bakomliggande faktorer som senare olycksfall. Myndigheten anger också att alla arbetstagare ska rapportera tillbud även när de själva uppfattar det som klumpighet, och att arbetsgivaren behöver ett enkelt rapporteringssystem eftersom ett krångligt system leder till att tillbud inte rapporteras.
Tre vanor skiljer en fungerande rutin från en formell:
- Gå igenom rapporterna på arbetsplatsträffar. Västra Götalandsregionen beskriver hur uppföljningen sker löpande på arbetsplatsträffar. Där analyseras vad utredningen visat och vilka åtgärder som gjorts, och resultatet dokumenteras.
- Koppla rapporterna till riskbedömningen. Ett tillbud är en varningssignal om en risk som kanske inte fanns med i den senaste riskbedömningen. Uppdatera den när ett mönster syns.
- Läs rapporterna som helhet. Flera små tillbud i samma arbetsmoment säger mer än en enskild rapport. Den analysen hör hemma i det systematiska arbetsmiljöarbetet och i ledningens årliga uppföljning.
Fler sätt att använda tillbudsrapporterna i förebyggande syfte finns i vår guide om att förebygga arbetsplatsolyckor.
Kunskap hos dem som ska utreda
Rutinen avgör att rapporten skrivs. Kunskapen hos chefen och skyddsombudet avgör vad som står i den. Enligt AFS 2023:1 ska arbetsgivaren se till att de som fått arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra dem, och utredning av tillbud och olyckor är en av de uppgifterna.
Vi erbjuder arbetsmiljöutbildningar som e-Learning i egen takt. Arbetsmiljö för chefer är vår webbutbildning för chefer, och BAM-utbildningen på distans ger utbildning i Bättre Arbetsmiljö. Deltagarna har tillgång till materialet i 180 dagar, kurserna finns på svenska och engelska och leder till kursintyg efter genomförd och godkänd examination. För organisationer med egna rutiner och blanketter finns även företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar.
Vår syn på incidentrapportering
I de flesta organisationer finns redan en blankett för tillbud och olyckor. Det som varierar är hur väl den används. En rapport där orsaken anges som “ouppmärksamhet” är formellt korrekt ifylld, men den ger ingen åtgärd och ingen lärdom. Skillnaden ligger nästan alltid hos de personer som tar emot och utreder rapporten.
Därför ser vi incidentrapportering som en kompetensfråga snarare än en blankettfråga. En chef som förstår kraven i AFS 2023:1, som vet skillnaden mellan ett tillbud och ett allvarligt tillbud och som ställer frågor om rutiner, utrustning och planering i stället för om skuld, skapar rapporter som faktiskt förebygger nästa händelse.
Det är också skälet till att vi har byggt våra utbildningar som e-Learning i egen takt, på svenska och engelska. Arbetsmiljökunskap behöver nå varje chef och skyddsombud, även på arbetsplatser med skiftarbete, flera orter eller medarbetare med ett annat modersmål. När alla som utreder har samma grund blir rapporterna jämförbara, och först då syns mönstren i dem.
MIkael
Vanliga frågor
Vem ska skriva incidentrapporten?
Den som råkat ut för händelsen kontaktar sin närmaste chef, och de fyller i rapporten tillsammans. Skyddsombudet ska vara delaktigt i utredningen. Det är arbetsgivaren, i praktiken chefen, som ansvarar för att orsakerna utreds.
Hur snabbt ska en incident rapporteras?
Internt så snart som möjligt, helst samma dag, medan detaljerna är färska. Allvarliga olyckor och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan när arbetsgivaren har fått kännedom om dem.
Måste ett tillbud utan skada rapporteras?
Ja, internt bör alla tillbud rapporteras, eftersom de ofta har samma orsaker som senare olyckor. Till Arbetsmiljöverket anmäls bara tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
Får incidentrapporten vara anonym?
Utgångspunkten i flera svenska vägledningar är att rapporten inte ska vara anonym, eftersom det försvårar utredningen. Skydda i stället de inblandade genom att använda initialer i beskrivningen och begränsa vem som har åtkomst till rapporterna.
Hur länge ska rapporterna sparas?
Spara rapporter och anteckningar åtminstone tills utredningen och uppföljningen av åtgärderna är klar. Rapporterna behövs också i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, där mönster över tid ger underlag för riskbedömningen.
Källor
Samtliga källor kontrollerade 2026-11-18.
- Arbetsmiljöverket: Rapportera och utreda tillbud och olyckor, handbok 09 (2025-02-03)
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, gäller från 2025-01-01
- Sveriges riksdag: Arbetsmiljöförordning (1977:1166)
- Arbetsmiljöverket: Arbetsskador 2025 (publicerad juni 2026)
- Arbetsmiljöverket: Anmäl arbetsskador
- Arbetsmiljöverket: Transport och kommunikationer
- Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan: Anmäl arbetsskada
- Försäkringskassan: Blanketter för arbetsgivare
- Sveriges lantbruksuniversitet: Rapportera incidenter i IA-systemet (granskad 2026-05-07)
- Karolinska Institutet: Rapportera incidenter i IA-systemet (2026-04-24)
- Västra Götalandsregionen: Guide om tillbud och arbetsskada
- HSE: Investigating accidents and incidents, HSG245 (2004)
- OSHA: Incident Investigation Guide (december 2015)
