Etik och människans livsvillkor: från gymnasiekurs till arbetsliv

Av Mikael DanielssonUncategorized
Anställda tar upp frågor om bemötande med sin arbetsledare

Etik och människans livsvillkor är en kurs och ett kunskapsområde om hur kultur, livsåskådning, människosyn, normer och relationer påverkar människors liv, hälsa och möjligheter. Kursen läses ofta av elever som utbildar sig för vård och omsorg, och syftet är att de ska kunna bemöta människor professionellt och etiskt. För er som arbetsgivare, HR-ansvariga eller utbildningsansvariga stannar frågan inte i klassrummet. Samma kunskap avgör hur medarbetare bemöter brukare, kunder och varandra, och den hör därför hemma i arbetsmiljöarbetet. Den här guiden går igenom vad området omfattar, vilka etiska principer och teorier som används och hur ni kan omsätta kunskapen i verksamhetens kompetensutveckling.

Distans-utbildning
Stärk arbetsmiljökompetensen
Komplettera arbetet med etik och bemötande med arbetsmiljö- och säkerhetsutbildningar som personalen kan genomföra oavsett tid och plats.
Utforska utbildningarna

TL;DR

  • Etik och människans livsvillkor handlar om kultur, livsåskådning, människosyn, normer, relationer och om hur dessa påverkar synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning.
  • Etik är systematisk reflektion över värden och handlingar. Moral är de normer som faktiskt styr hur människor beter sig.
  • Olika etiska teorier, till exempel dygdetik, pliktetik och konsekvensetik, ger olika svar på samma dilemma. Därför behöver medarbetare kunna jämföra perspektiv i stället för att bara följa en regellista.
  • På arbetsplatsen blir etik konkret i frågor om likabehandling, diskriminering, kränkande särbehandling och bemötande i en multikulturell arbetsmiljö.
  • En gymnasiekurs ersätter inte arbetsgivarens eget ansvar. Verksamheten behöver egna rutiner, utbildning och uppföljning.

Innehållsförteckning

Vad kursen och området omfattar

Kursen Etik och människans livsvillkor finns i gymnasieskolans och vuxenutbildningens kursutbud och är tätt knuten till utbildningar inom vård och omsorg. Läromedel och kursbeskrivningar beskriver samma kärna: kursen ska ge kunskap om hur människors livsåskådning och kultur påverkar synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning, och om vilken betydelse normer, värderingar och relationer har i mötet mellan människor.

I praktiken brukar innehållet kretsa kring följande områden:

  • Kultur och kulturmönster: olika kulturers uttryckssätt och hur kulturen påverkar människors tänkande och handlande.
  • Livsåskådning och religion: hur tro och världsbild påverkar synen på liv, död, sjukdom och vård.
  • Människosyn: vilka grundantaganden om människans värde och förmågor som styr ett bemötande.
  • Etik och moral: begrepp, teorier och principer samt hur de används i etiska dilemman.
  • Normer och relationer: hur normer om exempelvis kön, ålder och funktionsförmåga påverkar människors livsvillkor.
  • Kommunikation och bemötande: hur yrkesutövaren kan möta människor med respekt för deras integritet och självbestämmande.

Många läroböcker arbetar med fallbeskrivningar. Det är ett medvetet val: etisk kompetens visar sig först när en principiell kunskap ska tillämpas i en konkret situation där värden står mot varandra.

Området är inte specifikt svenskt. I UNESCO:s landrapport om utbildning för mänskliga rättigheter beskriver Tyskland att moral och etiska värden, människovärde, fred, ansvar och icke-diskriminering integreras i flera skolämnen, snarare än att behandlas som ett isolerat ämne. Samma iakttagelse gäller arbetslivet: etik är inte ett avgränsat ämne utan en dimension av nästan varje beslut som rör människor.

Etik och moral: två begrepp som ofta blandas ihop

En av de vanligaste frågorna kring området är hur etik definieras. Den mest användbara definitionen skiljer mellan två nivåer:

  • Moral avser de normer, vanor och handlingar som faktiskt styr hur människor och grupper beter sig.
  • Etik avser den systematiska reflektionen över dessa normer: vilka värden, rättigheter och principer som bör gälla och hur ett handlande kan motiveras.

Den åtskillnaden görs uttryckligen i den officiella ramplanen för filosofi i delstaten Mecklenburg-Vorpommern, som behandlar etik som praktisk filosofi och skiljer mellan normativ etik, deskriptiv etik och metaetik, samt diskuterar spänningen mellan moral och rätt.

För en arbetsgivare är skillnaden mer än akademisk. En arbetsplats har alltid en moral, det vill säga oskrivna regler för vad som är acceptabelt. Frågan är om organisationen också har en etik, alltså förmågan att granska de oskrivna reglerna och ändra dem när de inte håller. En arbetsplatskultur där nedsättande skämt tolereras är ett exempel på en moral som ingen har prövat etiskt.

Etiska teorier och principer i praktiken

En vanlig fråga är vilka de olika etiska principerna är. Svaret beror på om man avser övergripande teorier eller de principer som används i en viss yrkesgrupp. Den tyska ramplanen skiljer bland annat mellan dygdetik, pliktetik, konsekvensetik, situationsetik och feministisk etik. Tabellen sammanfattar vilken fråga varje teori ställer och vad den synliggör på en arbetsplats.

Teori Grundfråga Vad den synliggör på arbetsplatsen
Dygdetik Vilken sorts person eller organisation vill vi vara? Värdegrund, förebilder, ledarskapets karaktär
Pliktetik Vilka skyldigheter och rättigheter gäller oavsett följder? Lagkrav, regler, tystnadsplikt, respekt för integritet
Konsekvensetik Vilket handlande ger bäst följder för flest berörda? Riskbedömning, resursfördelning, effekter på olika grupper
Situationsetik Vad kräver just denna situation? Bedömningar i lägen där reglerna inte räcker
Omsorgsetik / feministisk etik Vilka relationer och beroenden påverkas? Utsatta grupper, maktobalans, relationer mellan medarbetare och brukare

I vård och omsorg används dessutom ofta fyra principer som stöd i bedömningar: att respektera människors självbestämmande, att göra gott, att inte skada och att fördela resurser rättvist. Principerna kan krocka. Respekten för en brukares självbestämmande kan stå mot omsorgen om brukarens hälsa, och rättvis fördelning kan stå mot det enskilda behovet.

Den viktigaste insikten är att ingen enskild modell räcker. Dygdetiken frågar vem vi vill vara, pliktetiken vilka skyldigheter som gäller och konsekvensetiken vilka följder ett beslut får. När medarbetare kan jämföra perspektiven blir besluten bättre motiverade och lättare att förklara för andra.

Ett dilemma, tre svar

För att visa hur teorierna fungerar kan ett vardagligt exempel från en arbetsplats användas. Det är ett konstruerat exempel, inte ett verkligt fall.

En arbetsledare får veta att en medarbetare upprepade gånger utsatts för nedsättande kommentarer om sin religion i personalrummet. Den som berättar vill vara anonym, och den drabbade medarbetaren vill inte att ärendet tas upp.

  • Pliktetiskt perspektiv: Arbetsgivaren har en skyldighet att agera när det finns kännedom om kränkningar. Skyldigheten upphör inte för att den drabbade tvekar.
  • Konsekvensetiskt perspektiv: Vilka följder får det att agera, respektive att avvakta? Att avvakta kan skydda den drabbade på kort sikt, men riskerar att kulturen permanentas och att fler drabbas.
  • Dygdetiskt perspektiv: Vilken sorts arbetsplats vill vi vara? En organisation som påstår sig stå för respekt men låter kommentarerna passera undergräver sin egen trovärdighet.

Teorierna pekar i detta fall åt samma håll, att agera, men de visar också hur det bör ske: med hänsyn till den drabbades integritet, med tydlig dokumentation och enligt verksamhetens rutiner. Det är just den sortens resonemang som en utbildning i etik ska träna. Läs mer om hur ni bygger upp arbetet i vår guide om rutiner för kränkande särbehandling.

Från klassrum till arbetsplats

För den som anställer personal inom vård, omsorg, skola eller service är det värdefullt att veta vad en medarbetare med kursen i bagaget har med sig: ett begreppsapparat för etiska frågor, kunskap om kulturella och religiösa skillnader och övning i att analysera fall. Det är en god grund, men den har tre begränsningar som arbetsgivaren bör känna till.

Kunskapen är generell. Kursen beskriver hur människor påverkas av kultur och normer i allmänhet. Den beskriver inte hur just er verksamhet hanterar en anmälan om diskriminering, vem som ansvarar för vad eller vilka rutiner som gäller.

Kunskapen åldras. Det som en medarbetare lärde sig i gymnasiet kan ligga många år tillbaka. Lagstiftning, arbetsgivarens rutiner och samhällets normer förändras under ett yrkesliv.

Etik kräver förankring i lag och regler. I yrken som direkt påverkar människors livsvillkor räcker inte personliga värderingar. Den tyska federala handreikningen för vårdutbildning beskriver kompetensen som förmågan att reflektera över och motivera det egna handlandet både rättsligt och etiskt. Källan gäller tysk vårdutbildning, men principen är överförbar: etiska bedömningar blir säkrare när de vilar på kunskap om vad lagen och verksamhetens riktlinjer kräver.

Det innebär att arbetsgivaren inte kan förutsätta att etisk kompetens redan finns på plats för att medarbetarna har gått en viss kurs. Kompetensen behöver underhållas, kopplas till verksamhetens egna förhållanden och följas upp. Vår översikt över yrken inom vården beskriver vilka utbildningsvägar som leder till olika roller och vad det innebär för den som rekryterar.

Från klassrum till arbetsplats — overview diagram

Etik som arbetsmiljöfråga

Många organisationer behandlar etik som en fråga om bemötande av kunder eller brukare. Lika viktigt är hur medarbetarna bemöter varandra. Där möts etik och arbetsmiljö, och där blir frågorna konkreta för HR och chefer.

Likabehandling och diskriminering

Idéerna om människovärde och jämlikhet, som är centrala i kursen, har sin direkta motsvarighet i arbetsgivarens arbete för likabehandling. Det handlar om rekrytering, lönesättning, befordran och om hur arbetet organiseras. Vår HR-guide om likabehandling på arbetsplatsen går igenom hur ni arbetar systematiskt, och artikeln om hur ni skapar en effektiv policy mot diskriminering visar hur principerna formuleras så att de går att följa upp.

Kultur och livsåskådning i arbetsgruppen

Kursens fokus på kultur och livsåskådning är högst relevant för arbetsplatser med medarbetare från olika bakgrunder. Frågor om helgdagar, klädsel, kost, språk och kommunikationsstil kan bli källor till konflikt eller till styrka, beroende på hur de hanteras. En respektfull hållning innebär inte att alla ska bete sig likadant. Den tyska federala skriften om värderingar och värdebildning påpekar att respekt kan ta sig uttryck i artighetskonventioner som hälsningsfraser eller handslag, men att hur dessa konventioner utförs är förhandlingsbart. Läs mer i vår artikel om multikulturell arbetsmiljö och inkludering.

Den psykosociala arbetsmiljön

Etiska brister på en arbetsplats, som orättvis behandling, utfrysning eller otydliga beslut, märks sällan i den fysiska miljön. De märks i stress, konflikter och ohälsa. Därför hör etiken till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som arbetsgivaren har ansvar för att undersöka, åtgärda och följa upp. Skillnaden mellan områdena förklaras i vår artikel om fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Så omsätter ni etik i kompetensutvecklingen

Etik kan inte reduceras till en lista över regler. Den tyska skriften om värdebildning skiljer mellan värderingar, moraliska omdömen och etisk reflektion, och det har en praktisk följd för arbetslivet: utbildningen behöver träna deltagarna att motivera beslut, pröva konsekvenser och hantera motstridiga värden. Följande steg ger en struktur för arbetet.

  1. Kartlägg var etiska frågor uppstår. Gå igenom verksamhetens kontakter med brukare, kunder och kollegor. Var fattas beslut som påverkar människors livsvillkor? Var har konflikter eller klagomål uppstått?
  2. Formulera värdegrunden i konkreta beteenden. Ord som respekt och delaktighet behöver översättas till vad medarbetare och chefer faktiskt gör, exempelvis hur ett klagomål tas emot eller hur ett beslut kommuniceras.
  3. Koppla värdegrunden till rutinerna. Policyer mot diskriminering, rutiner för kränkande särbehandling och riktlinjer för bemötande ska hänga ihop och vara kända av alla.
  4. Utbilda chefer först. Chefer omsätter värdegrunden i vardagen och är de som tar emot signaler om problem. Utan kunskap om arbetsmiljöansvaret blir rutinerna verkningslösa.
  5. Utbilda alla medarbetare och arbeta med fall. Låt grupper diskutera realistiska dilemman från den egna verksamheten och jämför hur olika etiska perspektiv leder till olika slutsatser.
  6. Följ upp och dokumentera. Använd medarbetarsamtal, skyddsronder och medarbetarundersökningar för att se om arbetet ger effekt. Dokumentera genomförda utbildningar så att kompetensen kan följas över tid.

Hur utbildningen planeras över året beskrivs i vår guide om att skapa en utbildningsplan för arbetsmiljö. Vill ni förebygga ohälsa mer brett finns fördjupning i artikeln om att förebygga ohälsa i arbetslivet.

Ansvar som sträcker sig bortom dagens beslut

Etik och människans livsvillkor handlar inte enbart om relationen mellan två personer i ett möte. Den handlar också om ansvar för människor som påverkas senare. Ett tyskt undervisningsmaterial från den federala myndigheten för säkerhet i kärnavfallshanteringen använder slutförvarsfrågan som exempel på att beslut som fattas i dag får djupa konsekvenser för kommande generationer. Samma tankefigur finns i företagens arbetsmiljöarbete i mindre skala: en organisationskultur, ett schemaläggningssystem eller en rekryteringsprocess påverkar medarbetare långt efter att beslutet fattats. Den som fattar beslutet bär därför ansvar även för följder som ännu inte syns.

Vårt perspektiv: etik behöver bli en del av arbetsmiljöarbetet

Vi möter ofta organisationer som har en väl formulerad värdegrund men saknar en struktur för att omsätta den. Värdeorden finns på intranätet, medan chefer och medarbetare saknar verktyg för att hantera de situationer där värden faktiskt krockar. Enligt vår erfarenhet är det i de situationerna som arbetsmiljön avgörs.

Vår uppfattning är att etik inte bör behandlas som en separat fråga för vården eller för en enskild kurs i gymnasiet. Den hör hemma i det systematiska arbetsmiljöarbetet, tillsammans med likabehandling, psykologisk trygghet och arbetet mot kränkande särbehandling. När chefer vet vad arbetsmiljöansvaret innebär, när medarbetare vet vilka rutiner som gäller och när båda har övat på att resonera kring svåra fall, blir värdegrunden något mer än ord.

Därför arbetar vi med flexibla utbildningar som kan genomföras av hela personalgruppen, oavsett schema och arbetsplats, och på både svenska och engelska. I en arbetsgrupp där inte alla har svenska som förstaspråk är det i sig en fråga om likvärdiga förutsättningar.

— MIkael

Utbildning för chefer och arbetsgrupper

Vill ni ge chefer och skyddsombud en gemensam grund i arbetsmiljöansvaret, inklusive den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, erbjuder vi webbutbildningar som genomförs helt på distans. Deltagarna har tillgång till materialet i 180 dagar, utbildningarna finns på svenska och engelska och leder till kursintyg efter genomförd och godkänd examination. Se vår arbetsmiljöutbildning för chefer eller utforska företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar om ni vill utbilda hela organisationen.

Vanliga frågor

Vad lär man sig i Etik och människans livsvillkor?

Kursen ger kunskap om hur kultur, livsåskådning, människosyn och normer påverkar människors liv och synen på hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Den tränar också förmågan att analysera etiska dilemman och bemöta människor med respekt. Kursen är särskilt vanlig inom utbildningar för vård och omsorg.

Vilka är de olika etiska principerna?

De övergripande etiska teorierna omfattar bland annat dygdetik, pliktetik, konsekvensetik och situationsetik. Inom vård och omsorg används ofta fyra principer: respekt för självbestämmande, att göra gott, att inte skada och rättvisa. Principerna kan stå mot varandra, och då krävs en motiverad avvägning.

Hur definieras etik?

Etik är den systematiska reflektionen över värden, normer, rättigheter och handlingar. Moral är de normer som faktiskt styr hur människor beter sig. Etiken prövar alltså moralen och frågar hur ett handlande kan motiveras.

Räcker kursen som etikutbildning för anställda?

Kursen ger en god grund, men den behandlar inte arbetsgivarens egna rutiner, ansvarsfördelning eller policyer. Kunskapen kan dessutom ligga många år tillbaka. Arbetsgivaren behöver därför komplettera med egen utbildning om likabehandling, kränkande särbehandling och arbetsmiljöansvar.

Källor

Rekommendationer