Exempel på psykosociala risker på arbetsplatsen

TL;DR:

• Psykosociala risker i arbetsmiljön kan leda till stress, utmattning och psykisk ohälsa hos medarbetare. Det krävs organisatoriska åtgärder och tydligt ledarskap för att förebygga och hantera dessa risker effektivt. Från 2025 gäller skärpta krav på systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:2.

Psykosociala risker är faktorer i arbetsmiljön som kan leda till stress, utmattning och psykisk ohälsa hos medarbetare. Inom arbetsmiljöforskning används begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö, förkortat OSA, som den etablerade termen för detta område. Anmälningar av arbetssjukdomar kopplade till OSA ökade med 30 procent under 2024 till totalt 13 500 fall, vilket motsvarar nästan hälften av samtliga arbetssjukdomar i Sverige. Det innebär att psykosociala faktorer nu är den dominerande källan till arbetsrelaterad ohälsa, inte fysiska skador. Från och med 2025 gäller dessutom AFS 2023:2, Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som ställer skärpta krav på det systematiska OSA-arbetet hos svenska arbetsgivare.

1. Vanliga exempel på psykosociala risker

Psykosociala risker på arbetsplatsen delas in i ett antal väldefinierade kategorier som HR-specialister och företagsledare behöver känna till för att kunna agera i tid. Nedan följer de mest förekommande riskfaktorerna med konkreta beskrivningar.

• Hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser. Medarbetare förväntas leverera mer än vad tid, kompetens eller bemanning tillåter. Det är ett av de tydligaste exemplen på psykosocial risk och en direkt orsak till utmattning.
• Brist på socialt stöd från kollegor och ledning. När medarbetare saknar möjlighet att diskutera problem med sin chef eller sina kollegor ökar risken för isolering och psykisk ohälsa markant.
• Otydliga roller och ansvarsfördelning. Rolloklar het skapar konstant osäkerhet om vad som förväntas, vilket är en kronisk stressor. Forskning visar att psykosociala risker handlar mer om miljöfaktorer som krav och kontroll än om individens förmåga att hantera stress.
• Konflikter och kränkande särbehandling. Arbetsplatskonflikter som inte hanteras, eller som eskalerar till trakasserier och mobbning, är en av de allvarligaste psykosociala riskerna. Konsekvenserna inkluderar långtidssjukskrivning och hög personalomsättning.
• Bristande återhämtning och obalans mellan arbete och vila. Kulturer där övertid normaliseras och vila ses som svaghet skapar systematisk underåterhämtning. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, och stressrelaterade diagnoser står för cirka 40 procent av längre sjukskrivningar.
• Bristande inflytande och kontroll. Medarbetare som saknar möjlighet att påverka sitt eget arbete, sina arbetstider eller sina arbetsmetoder upplever högre stressnivåer och lägre engagemang.
• Otrygg anställning och organisationsförändringar. Upprepade omorganisationer, varsel och otydlig kommunikation om framtiden skapar en kronisk bakgrundsstress som är svår att mäta men enkel att känna.

Proffstips: Genomför en anonym medarbetarenkät med specifika frågor om arbetsbelastning, rollklarhet och socialt stöd minst en gång per år. Generella trivselundersökningar fångar sällan de psykosociala riskfaktorerna tillräckligt tidigt.

2. Tecken på psykosocial stress att vara uppmärksam på

Tidiga tecken på psykosocial stress är ofta subtila och fångas inte alltid upp av formella rapporteringssystem. Tidiga signalsystem för psykosociala risker är ofta informella och svåra att fånga inom formella strukturer, vilket kräver tydliga definitioner och handlingsplaner. Det innebär att chefer och HR behöver träna upp förmågan att läsa av signaler som ännu inte är rapporterbara.

Konkreta tecken att bevaka hos medarbetare:

1. Sömnstörningar och kronisk trötthet. En medarbetare som upprepade gånger nämner sömnproblem eller ser utmattad ut signalerar att återhämtningen inte fungerar. Sömn är den viktigaste faktorn för att motverka stressens skadeverkningar, och utan tillräcklig sömn accelererar utmattningsförloppet.
2. Irritabilitet och känslomässig instabilitet. Ökad korthet, lättväckt frustration eller ovanliga reaktioner på vardagliga situationer är tidiga tecken på att stressnivån är hög.
3. Koncentrationssvårigheter och nedsatt minne. Upprepade missar, glömska och svårigheter att hålla fokus under möten är kognitiva symtom på psykosocial stress som ofta feltolkas som bristande engagemang.
4. Fysiska symtom utan medicinsk förklaring. Värk i nacke och axlar, huvudvärk och hjärtklappning är vanliga somatiska uttryck för psykosocial belastning. Dessa symtom leder ofta till sjukfrånvaro som kopplas till individen snarare än till arbetsmiljön, vilket försvårar förebyggande insatser.
5. Förändrat socialt beteende. En medarbetare som drar sig undan gemensamma aktiviteter, undviker kollegor eller slutar bidra i diskussioner visar ett av de tydligaste tecknen på psykosocial stress.
6. Sjunkande arbetsprestation och ökad frånvaro. Korttidsfrånvaro som ökar gradvis, missade deadlines och sjunkande kvalitet på leveranser är mätbara indikatorer som HR kan följa systematiskt.

Proffstips: Validerade självtest kan hjälpa chefer att bedöma stressnivåer hos medarbetare, där höga värden indikerar behov av insatser från företagshälsovård. Håll dig till din roll som chef och agera inte terapeut. Uppgiften är att identifiera och vidarebefordra, inte att behandla.

3. Organisatoriska vs sociala psykosociala risker

Psykosociala risker på arbetsplatsen delas in i två huvudkategorier: organisatoriska och sociala. Båda påverkar medarbetarnas hälsa, men de kräver olika typer av åtgärder. Att förstå skillnaden är avgörande för ett effektivt OSA-arbete.

Organisatoriska risker handlar om hur arbetet är strukturerat och resurssatt. Sociala risker handlar om relationer och det mellanmänskliga klimatet. De förstärker varandra: en medarbetare med hög arbetsbelastning och utan socialt stöd löper betydligt högre risk att drabbas av utmattning än en som har enbart en av dessa faktorer. Psykolog Aymen Saleem konstaterar att fokus bör flyttas från individen till organisatorisk design för att minska långtidssjukskrivningar. Det är ett perspektiv som utmanar den vanliga tendensen att se sjukskrivna medarbetare som individer med bristande stresshanteringsförmåga.

Ett helhetsgrepp i arbetsmiljöarbetet kräver att ni adresserar båda kategorierna parallellt. Att enbart erbjuda stresshanteringskurser till individer utan att åtgärda de organisatoriska orsakerna ger begränsad och kortvarig effekt.

4. Strategier för förebyggande av psykosociala risker

Förebyggande av psykosociala risker är effektivast när det integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, förkortat SAM, och förankras på ledningsnivå. OSA-arbete måste prioriteras av ledningen för att bli effektivt, annars förväntas chefer agera utan mandat och resurser. Det är en av de vanligaste orsakerna till att välmenande initiativ uteblir.

Konkreta strategier för hantering av psykosociala risker:

• Integrera OSA i SAM. Psykosociala riskbedömningar ska ingå i den ordinarie riskbedömningscykeln, inte behandlas som ett separat spår. Dokumentera identifierade risker, planerade åtgärder och uppföljningsdatum precis som för fysiska risker.
• Skapa rollklarhet. Tydliga arbetsbeskrivningar, regelbundna avstämningar och klara förväntningar minskar rolloklarhet som är en av de mest underskattade psykosociala riskfaktorerna.
• Bygg en kultur som värdesätter återhämtning. Docenten Aleksander Perski framhåller att sömn och återhämtning måste betraktas som en del av arbetsprestationen, inte enbart fritid. Ledare som modellerar detta beteende sänder ett tydligt organisatoriskt budskap.
• Etablera tydliga tröskelvärden för tidiga signaler. Organisationer saknar ofta tydliga tröskelvärden för när en dålig känsla ska leda till åtgärd, vilket normaliserar problem tills de blir kroniska. Definiera konkret vad som utlöser en åtgärd, exempelvis tre korttidsfrånvarotillfällen på en månad eller upprepade konfliktsignaler.
• Stärk det stödjande ledarskapet. Chefer som regelbundet för en öppen dialog med sina medarbetare om arbetsbelastning och välmående identifierar risker tidigare. Läs mer om chefens roll i arbetsmiljön för konkreta metoder.
• Säkerställ tillgång till företagshälsovård. Företagshälsovården ska vara en aktiv part i OSA-arbetet, inte enbart en resurs för rehabilitering. Tidiga insatser från företagshälsovård minskar risken för långtidssjukskrivning markant.

Proffstips: Använd er guide för att förebygga arbetsrelaterad stress som stöd när ni bygger era handlingsplaner. Konkreta mallar sparar tid och ökar sannolikheten att arbetet faktiskt genomförs.

Viktiga lärdomar

Psykosociala risker kräver organisatoriska åtgärder, inte enbart individuella insatser, för att ge varaktig effekt på medarbetarnas hälsa och produktivitet.

Psykosociala risker kräver mod att se, inte bara system att följa

Det som slår mig efter att ha arbetat med arbetsmiljöfrågor under lång tid är hur ofta organisationer investerar i system och processer men missar det som faktiskt gör skillnad: ledarnas förmåga och vilja att se det som händer framför dem. Jag har sett väldesignade SAM-processer som producerar dokument utan att en enda chef faktiskt pratat med en medarbetare om hur det egentligen går.

Det finns ett mönster som återkommer. En medarbetare börjar prestera sämre. Kollegorna märker det. Chefen märker det. Men ingen säger något, för det finns ingen tydlig tröskel för när det är okej att ta upp ämnet. Problemet normaliseras tills personen sjukskriver sig, och då är det för sent för tidiga insatser. Det är inte ett systemfel. Det är ett ledarskapsbeteende som kan tränas upp.

Det jag har sett fungera i praktiken är kombinationen av tydliga tröskelvärden, regelbundna och korta individuella samtal och ett ledarskap som faktiskt modellerar återhämtning. Inte som en HR-policy, utan som ett dagligt beteende. En chef som lämnar kontoret i tid och pratar öppet om vikten av sömn ger sina medarbetare tillstånd att göra detsamma. Det är billigare än en rehabiliteringsprocess och mer effektivt än de flesta utbildningsprogram i sig.

Psykosociala risker är inte abstrakta. De är konkreta, mätbara och påverkbara. Men de kräver att ni som ledare och HR-specialister är beredda att se dem, sätta ord på dem och agera innan de syns i sjukfrånvarostatistiken.

— MIkael

Bygg kompetens för att hantera psykosociala risker

Att identifiera och hantera psykosociala risker kräver mer än goda intentioner. Det kräver konkret kunskap om vad som orsakar OSA-relaterad ohälsa, hur tidiga signaler ser ut och vilka åtgärder som faktiskt ger effekt. Distans-utbildning erbjuder flexibla arbetsmiljöutbildningar på distans som gör det möjligt för chefer och HR-specialister att bygga denna kompetens utan att behöva lämna arbetsplatsen. Utbildningarna täcker systematiskt arbetsmiljöarbete, OSA och ledarskap i arbetsmiljön, och finns tillgängliga på både svenska och engelska. Läs mer om varför arbetsmiljöutbildning är viktig för er organisation.

FAQ

Vad är psykosociala risker på arbetsplatsen?

Psykosociala risker är faktorer i arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas psykiska hälsa negativt, till exempel hög arbetsbelastning, rolloklar het, konflikter och brist på socialt stöd. Inom svensk arbetsmiljölagstiftning regleras dessa under begreppet organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.

Vilka är de vanligaste tecknen på psykosocial stress?

De vanligaste tecknen är sömnstörningar, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, fysiska symtom som värk och hjärtklappning samt förändrat socialt beteende. Ökad korttidsfrånvaro och sjunkande arbetsprestation är mätbara indikatorer som HR kan följa systematiskt.

Vad kräver AFS 2023:2 av arbetsgivare?

AFS 2023:2 är Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller från 2025 och ställer skärpta krav på att arbetsgivare systematiskt identifierar, bedömer och åtgärdar organisatoriska och sociala risker i arbetsmiljön. Kraven innebär att OSA-arbetet ska integreras i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet.

Hur skiljer sig organisatoriska och sociala psykosociala risker?

Organisatoriska risker handlar om hur arbetet är strukturerat, till exempel arbetsbelastning, arbetstider och inflytande. Sociala risker handlar om relationer och klimat, till exempel konflikter och brist på stöd. De två kategorierna förstärker varandra och måste hanteras parallellt.

Hur förebygger man psykosociala risker effektivt?

Det effektivaste förebyggandet integrerar OSA i det systematiska arbetsmiljöarbetet, etablerar tydliga tröskelvärden för tidiga signaler och stärker det stödjande ledarskapet. Insatser som enbart riktas mot individen utan att åtgärda organisatoriska orsaker ger begränsad och kortvarig effekt.

Rekommendation

• Vad är arbetsmiljörisker – Så påverkar de arbetsplatsen – DISTANSUTBILDNING
• Arbetsplatsens fysiska miljö – Så påverkas din personal – DISTANSUTBILDNING
• De 6 huvudtyperna av arbetsmiljörisker – guide för HR – DISTANSUTBILDNING
• Varför riskbedömning minskar olyckor på arbetsplatsen – DISTANSUTBILDNING