Säkra lyft handlar om att varje lyft med kran, travers, lift eller annan lyftanordning planeras, bemannas och genomförs så att ingen skadas. Ansvaret ligger på arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som ska göra riskbedömningen, se till att lastkopplare, signalgivare och förare har tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper, dokumentera dessa kunskaper och utfärda skriftliga tillstånd. En kurs i säkra lyft för de anställda räcker därför inte. Säkra lyft fungerar först när chefer och arbetsledare har den arbetsmiljökunskap som krävs för att bära ansvaret, och den kunskapen kan ni bygga upp effektivt med e-learning i egen takt, som våra arbetsmiljöutbildningar på distans.
Kort sagt
- Reglerna för lyftanordningar och lyftredskap finns i kapitel 11 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11.
- Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning före varje användning, dokumentera arbetstagarnas kunskaper och ge skriftligt tillstånd för maskindrivna lyftanordningar.
- Föraren och lastkopplaren behöver inte samma kunskaper, men båda behöver teori och praktik för sina egna arbetsuppgifter.
- När flera företag lyfter på samma arbetsplats ska en person utses som ansvarar för planering och genomförande av lyften.
- Ett kursintyg visar genomförd utbildning. Det ersätter varken praktisk övning eller arbetsgivarens skriftliga tillstånd.
Innehållsförteckning
- Vad säkra lyft omfattar på arbetsplatsen
- Regelverket: AFS 2023:11 och vad som är krav
- Arbetsgivarens ansvar: kunskap, dokumentation och tillstånd
- Så planeras och genomförs ett säkert lyft
- Lyftredskap, stroppar och löpande kontroller
- När flera företag lyfter på samma arbetsplats
- Utbildningsplanering för säkra lyft
- Arbetsmiljöutbildning för dem som bär ansvaret
- Vårt perspektiv på säkra lyft
- Vanliga frågor om säkra lyft
- Källor
Vad säkra lyft omfattar på arbetsplatsen
Begreppet säkra lyft används i första hand om lyft med lyftanordningar och lyftredskap: mobilkranar, tornkranar, traverser, fordonsmonterade kranar, skyliftar och den utrustning som förbinder lasten med kroken, som stroppar, kättingar, schacklar och lyftok. Ett lyft involverar oftast flera roller:
- Förare av kranen eller lyftanordningen.
- Lastkopplare, som väljer lyftredskap och kopplar lasten.
- Signalgivare eller lyftledare, som dirigerar föraren när denne inte själv ser lasten.
- Arbetsledare, som planerar det enskilda lyftet.
- Lyftsamordnare eller lyftansvarig, när flera verksamheter är inblandade.
Enligt Arbetsmiljöverkets sida om kunskaper och tillstånd behöver en förare och en lastkopplare inte nödvändigtvis ha samma kunskaper, eftersom arbetsuppgifterna skiljer sig åt. Det innebär att utbildningsbehovet ska bedömas per roll och inte per arbetsplats.
Branschens egen vägledning går längre. Håll Nollans arbetsmiljöguide för lyftoperationer rekommenderar att antalet lastkopplare och signalmän begränsas till ett fåtal personer med särskilt hög kompetens. Det är ett tydligt exempel på att säkra lyft i grunden är en organisatorisk fråga: vem som får göra vad avgörs av hur chefen planerar och bemannar arbetet.
Ordet används ibland även om manuell hantering, alltså när medarbetare själva lyfter tunga föremål. Det är ett närliggande men separat område inom belastningsergonomi, som vi beskriver i artikeln om varför lyftteknik är avgörande för säkerheten. Den här artikeln handlar om lyft med utrustning.
Regelverket: AFS 2023:11 och vad som är krav
Den tidigare föreskriften AFS 2006:6 om lyftanordningar och lyftredskap rankas fortfarande högt i sökresultaten, men gällande regler finns i AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där kapitel 11 reglerar användningen av lyftanordningar och lyftredskap. Säkerställ att era rutiner, instruktioner och utbildningsplaner hänvisar till den nya föreskriften.
För en HR-funktion eller utbildningsansvarig är det avgörande att skilja mellan olika typer av krav, eftersom de hanteras på olika sätt:
| Typ av krav | Vad det innebär | Grund |
|---|---|---|
| Lagkrav på riskbedömning | Risker ska undersökas och bedömas innan lyftanordningar och lyftredskap används | AFS 2023:11 kap. 11, 4 § |
| Kunskapskrav | Den som använder utrustningen ska vara väl förtrogen med arbetet och ha teoretiska och praktiska kunskaper | AFS 2023:11 kap. 11, 27 § |
| Dokumentationskrav | Arbetsgivaren ska dokumentera egen och inhyrd personals kunskaper | AFS 2023:11 kap. 11, 28 § |
| Tillstånd | Skriftligt tillstånd krävs för maskindrivna lyftanordningar, utfärdat av arbetsgivaren | AFS 2023:11 kap. 11, 28 § |
| Besiktning | Vissa lyftanordningar ska besiktas av ackrediterat kontrollorgan | AFS 2023:11, se Swedac |
| Kursintyg | Visar att en utbildning har genomförts och godkänts | Utbildningsanordnaren |
| Branschkrav | Exempelvis certifikat enligt ISO 23853 på vissa byggarbetsplatser | Håll Nollan, beställarkrav |
Kunskapskravet i 27 § är brett formulerat. Kunskaperna ska omfatta aktuella arbetsmiljöregler samt, i relevanta delar, utrustningens uppbyggnad, drift, manövrering, egenskaper, användningsområde, begränsningar, underhåll och kontroll. Det är alltså inte bara handgrepp utan även regelkunskap som efterfrågas.
För besiktning anger Swedac att vissa fordonsmonterade lyftanordningar ska besiktas av ett ackrediterat kontrollorgan, till exempel maskindrivna fordonskranar med ett lastmoment över tolv tonmeter. Den fullständiga listan finns i AFS 2023:11.
Arbetsgivarens ansvar: kunskap, dokumentation och tillstånd
Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljöverket se till att arbetstagarna har genomgått tillräcklig teoretisk och praktisk utbildning och har de kunskaper som behövs. I praktiken består ansvaret av tre delar som ofta blandas ihop.
Kunskap. Varje person som kopplar, signalerar eller kör ska ha kunskaper anpassade till sina uppgifter. Teori om regler, riskområden, lastens tyngdpunkt och redskapens begränsningar kan förmedlas i en kurs. Praktisk förtrogenhet med den aktuella utrustningen kräver övning på plats.
Dokumentation. Enligt 28 § ska arbetsgivaren ha dokumentation över både egna anställdas och inhyrd personals praktiska och teoretiska kunskaper. Kursintyg är ett naturligt underlag, men dokumentationen bör också visa vilken praktisk introduktion personen har fått.
Skriftligt tillstånd. Arbetsgivaren får bara låta arbetstagare med skriftligt tillstånd använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet ska ange vilka lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas. Kravet gäller inte hissar. Det är arbetsgivaren som utfärdar tillståndet, och ingen kurs gör det automatiskt.
Utöver detta ska arbetsgivaren utse en personlyftledare vid tillfälliga personlyft och en ansvarig person för lyftoperationer när flera verksamheter är inblandade. Arbetsmiljöverket betonar på sin sida om risker och åtgärder vid lyft att många olyckor och tillbud kan förebyggas med ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Därmed blir säkra lyft en del av samma SAM-process som resten av verksamheten, och den som leder den processen behöver kunna regelverket.

Så planeras och genomförs ett säkert lyft
Arbetsmiljöverket anger att olyckor ofta inträffar i återkommande situationer: vid koppling och styrning av last, vid uppställning av mobila maskiner på dålig mark, vid personlyft, när personer vistas i riskområdet, när olika lyftanordningars arbetsområden sammanfaller, vid samlyft, när olämplig utrustning valts och vid bristfälligt underhåll. Stegen nedan följer de punkterna.
- Gör riskbedömningen före användning. Enligt AFS 2023:11 kap. 11, 4 § ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma stabilitet under olika mark- och väderförhållanden, tillträde till riskområden, arbetstagarnas kunskaper, arbete under upplyft last och lyft av personer, service- och monteringsarbeten, val av lyftredskap, säkring av last, lastkoppling och manuell styrning, sammanfallande arbetsområden och samlyft samt livslängd och underhåll. Det vanligaste felet är en generell riskbedömning som aldrig anpassas till det aktuella lyftet. Hur ni strukturerar arbetet beskriver vi i vår vägledning om riskbedömning i arbetsmiljön.
- Upprätta en lyftplan. Enligt Håll Nollans guide är arbetsgivaren ansvarig för att planera sina enskilda lyft, och planeringen görs oftast av en arbetsledare. Lyftplanen är en form av arbetsberedning. Håll Nollans arbetsmiljöstandard för lyftoperationer kräver lyftplan för både standardlyft och komplexa lyft.
- Förankra planen med dem som utför lyftet. Riskbedömning och beredning ska i möjligaste mån göras tillsammans med de som ska utföra arbetet. En plan som lastkopplaren aldrig sett skyddar ingen.
- Kontrollera bemanning och tillstånd. Säkerställ att förare, lastkopplare och signalgivare har dokumenterade kunskaper och att föraren har skriftligt tillstånd för just den lyftanordningen.
- Håll en säkerhetsgenomgång. En briefing ska göras innan lyftoperationen startar. Gå igenom signaler, riskområde, lastens vikt och nödstopp.
- Säkra kommunikationen. Håll Nollan påpekar att en toppkamera på kranen aldrig ersätter samspelet mellan kranförare och signalgivare eller lyftledare. Alla på arbetsplatsen ska känna till att nödstopp görs vid omedelbar fara och hur den signalen ges.
- Följ upp. Rapportera tillbud, kontrollera om åtgärderna haft avsedd effekt och uppdatera rutinen. Uppföljningen är det steg som oftast faller bort när arbetet är klart.
Lyftredskap, stroppar och löpande kontroller
Frågan om vilka regler som gäller för lyftstroppar besvaras i AFS 2023:11 kap. 11, 18 §. Ett lyftredskap ska väljas med hänsyn till lasten, de grippunkter eller lyftöglor som ska användas, rådande väder och hur stroppningen eller slingningen utförs. Om ett lyftredskap inte demonteras efter användningen ska det märkas tydligt så att det framgår hur det ska användas.
Kontrollerna är lika viktiga som valet. Enligt Arbetsmiljöverkets sida om lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsgivaren utföra dagliga kontroller, underhåll enligt användarmanualen och fortlöpande tillsyn, samt dokumentera och spara uppgifter om tillsyn och utfört underhåll. För en stropp innebär det i praktiken att den kontrolleras före användning och kasseras vid skador, och att det finns en rutin för vem som gör kontrollen.

Principen att utrustningens bärförmåga ska vara verifierad och dokumenterad gäller i alla branscher där tunga laster hanteras. Hur det går till i den marina sektorn framgår av en genomgång av provbelastning och certifiering av lyftutrustning, där samma logik med kontrollerad belastning och spårbar dokumentation tillämpas.
När flera företag lyfter på samma arbetsplats
På byggarbetsplatser och vid större projekt är det vanligt att flera arbetsgivare lyfter samtidigt. AFS 2023:11 kräver då att en person utses som ansvarar för planering och genomförande av lyften. Enligt Håll Nollans guide är den samordningsuppgiften en del av BAS-U:s ansvar och kallas lyftsamordnare. Byggarbetsmiljösamordnaren behöver alltså förstå lyftreglerna även utan att själv koppla last.
Branschen har dessutom skärpt sina egna krav. Enligt Håll Nollans arbetsmiljöstandard för lyftoperationer, version 3 uppdaterad 2025-11-05, ska certifikat utfärdade från och med den 1 juli 2026 vara enligt Säkrare lyft ISO 23853 för lyftsamordnare, lyftansvarig, lyftledare, lastkopplare, signalgivare och kran- eller maskinförare, oavsett om det är entreprenör eller underentreprenör. Undantagna är förare av lastbil med fordonsmonterad kran och utbildning enligt TYA, så länge de kopplar i fordonets egen kran. Detta är ett branschkrav som gäller där beställaren ställer det, inte en föreskrift från Arbetsmiljöverket, och bör hanteras som ett separat krav i er utbildningsplan.
Utbildningsplanering för säkra lyft
För den som ansvarar för kompetensutveckling är säkra lyft ett bra exempel på varför en utbildningsplan behöver vara rollbaserad. Kartlägg först vilka som lyfter, kopplar, signalerar, planerar och samordnar. Ange sedan för varje roll vilken teori, vilken praktisk introduktion och vilket tillstånd som krävs, och vilka beställarkrav som gäller i era projekt.
Fördela därefter innehållet efter vad som passar respektive form. Regelverk, ansvarsfördelning, riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete lämpar sig väl för e-learning i egen takt, eftersom medarbetare och chefer kan genomföra utbildningen när det passar verksamheten och oavsett var de arbetar. Praktisk övning med den aktuella utrustningen genomförs på plats, och det skriftliga tillståndet utfärdas av arbetsgivaren när kunskaperna är säkerställda. En webbkurs ersätter inte de praktiska momenten eller tillståndet, men den gör att den praktiska tiden kan läggas på det som faktiskt kräver närvaro.
Glöm inte cheferna. Den som planerar lyft, utfärdar tillstånd och följer upp tillbud behöver kunna arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivaransvaret. Hur ni bygger strukturen beskriver vi i Skapa utbildningsplan arbetsmiljö för ditt företag och i Planera utbildning i arbetsmiljö steg för steg.
Arbetsmiljöutbildning för dem som bär ansvaret
Våra webbutbildningar inom arbetsmiljö riktar sig till företag och organisationer som vill ge chefer, arbetsledare och skyddsombud den grund i arbetsmiljölagstiftning och riskhantering som ansvaret för bland annat lyftarbete förutsätter. Arbetsmiljö för chefer och BAM-utbildning på distans genomförs helt på distans, materialet är tillgängligt i 180 dagar och utbildningarna finns på svenska och engelska. Alla utbildningar avslutas med kursintyg efter genomförd och godkänd examination, vilket ger er ett tydligt underlag för kunskapsdokumentationen. Har ni särskilda behov finns även företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar.
Vårt perspektiv på säkra lyft
Säkra lyft diskuteras ofta som en fråga om vem som har gått rätt kurs. Regelverket pekar dock på något större: arbetsgivaren ska riskbedöma, planera, dokumentera, utfärda tillstånd och följa upp. Det är ledningsarbete, och det kräver att de som leder arbetet förstår både regler och risker.
Vi ser därför arbetsmiljökunskap hos chefer och arbetsledare som grunden för säkra lyft. När den som utfärdar tillståndet förstår vad kunskapskravet innebär, när den som skriver lyftplanen vet vilka punkter riskbedömningen ska omfatta och när skyddsombudet kan granska rutinerna, får även den praktiska utbildningen för lastkopplare och förare full effekt.
E-learning gör det möjligt att ge hela organisationen samma grund, på svenska eller engelska, utan att arbetet behöver stå still. Det är särskilt värdefullt i verksamheter med inhyrd personal och flerspråkiga arbetslag, där arbetsgivaren ska kunna visa att kunskaperna finns.
MIkael
Vanliga frågor om säkra lyft
Får man köra en lift utan utbildning?
Nej. En skylift är en lyftanordning, och enligt AFS 2023:11 ska den som använder lyftanordningar ha teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning. För maskindrivna lyftanordningar krävs dessutom skriftligt tillstånd från arbetsgivaren som anger vilka anordningar och arbetsuppgifter som omfattas.
Måste man ha ett certifikat i säkra lyft?
Föreskrifterna kräver dokumenterade kunskaper och, för maskindrivna lyftanordningar, skriftligt tillstånd, men inget specifikt certifikat. På arbetsplatser där beställaren tillämpar Håll Nollans standard krävs dock certifikat enligt Säkrare lyft ISO 23853 för de lyftroller som standarden räknar upp, för certifikat utfärdade från och med den 1 juli 2026.
Räcker det med en webbutbildning?
E-learning är ett effektivt sätt att förmedla regler, ansvar och riskbedömning. Kunskapskravet omfattar även praktiska kunskaper om den aktuella utrustningen, och dem får medarbetaren genom övning på plats. Det skriftliga tillståndet utfärdas alltid av arbetsgivaren.
Vilka regler gäller för lyftstroppar?
Enligt AFS 2023:11 kap. 11, 18 § ska lyftredskap väljas utifrån lasten, grippunkterna, vädret och stroppningsmetoden, och redskap som sitter kvar ska märkas. Arbetsgivaren ska också se till att dagliga kontroller, underhåll och fortlöpande tillsyn utförs och dokumenteras.
Vem ansvarar när flera företag lyfter samtidigt?
Varje arbetsgivare ansvarar för sina egna lyft, men en person ska utses som ansvarar för planering och genomförande av lyften när flera verksamheter är inblandade. På byggarbetsplatser ingår den samordningen i BAS-U:s ansvar.
Källor
Arbetsmiljöverket: Kunskaper och tillstånd vid lyftanordningar och lyftredskap Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11, konsoliderad version med ändringar till och med AFS 2024:4 Arbetsmiljöverket: Risker och åtgärder med lyftanordningar och lyftredskap Arbetsmiljöverket: Lyftanordningar och lyftredskap Swedac: Lyftanordningar monterade på fordon Håll Nollan: Arbetsmiljöguide 3.1 Lyftoperationer, version 2.0, utfärdad 2024-05-06 Håll Nollan: Arbetsmiljöstandard Lyftoperationer, version 3, uppdaterad 2025-11-05 Nautix Marine Solutions: Load test certification explained
