Andningsskydd i arbetet: så väljer, provar och använder ni rätt

Av Mikael DanielssonUncategorized
Arbetare slipar betong med andningsskydd på sig

Andningsskydd är personlig skyddsutrustning som skyddar luftvägarna mot damm, rök, ångor, gaser och syrebrist. Vilket skydd som är rätt avgörs inte i butikshyllan utan i riskbedömningen: vilken förorening det handlar om, i vilken form den förekommer, hur tungt arbetet är och hur länge skyddet ska bäras. Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning om andningsskydd ska arbetsgivaren välja ett skydd som sänker exponeringen till en nivå som inte innebär risk och som är anpassat till den som ska använda det. Den här guiden går igenom typerna av andningsskydd, vad klassningarna betyder, hur tillpassningsprovning går till och vad ni som arbetsgivare ansvarar för.

Distans-utbildning
Stärk kunskapen om andningsskydd
Distans-utbildning erbjuder flexibla e-Learningutbildningar inom arbetsmiljö och säkerhet för företag och organisationer.
Se våra utbildningar

Kort sagt

  • Andningsskydd är det sista steget i åtgärdstrappan. Först ska risken elimineras eller begränsas med tekniska och organisatoriska åtgärder.
  • Det finns två huvudgrupper: filterskydd som renar omgivande luft och andningsapparater som tillför ren luft från en annan källa.
  • FFP1, FFP2 och FFP3 är skyddsklasser för filtrerande masker, där FFP3 har högst filtreringsgrad.
  • Tätsittande andningsskydd ska provas ut individuellt, och användaren bör kontrollera tätheten varje gång skyddet tas på.
  • Utrustningen skyddar bara om användaren vet hur den ska väljas, bäras, skötas och bytas. Utbildning är därför en del av skyddet.

Innehållsförteckning

När behövs andningsskydd?

Andningsskydd behövs när luften på arbetsplatsen innehåller föroreningar i halter som kan skada hälsan, eller när syrehalten är för låg. Det kan gälla slipning och bilning i betong och sten, sprutmålning, svetsning, rivning, sanering, arbete med kemikalier i laboratorier eller arbete i slutna utrymmen som tankar och brunnar.

Andningsskyddet är däremot aldrig förstahandsvalet. Arbetsmiljöverket beskriver i sitt material om förebyggande arbete med kvartsdamm hur arbetsgivaren ska följa åtgärdstrappan och tillhandahålla personlig skyddsutrustning först när åtgärderna i de två första stegen inte räcker. I praktiken innebär det att ni först undersöker om arbetsmomentet kan undvikas, ersättas eller utföras med en metod som ger mindre damm, till exempel vattenbegjutning, punktutsug eller verktyg med integrerad utsugning. Därefter kommer organisatoriska åtgärder som att begränsa tiden i exponerad miljö och hålla obehöriga borta. Andningsskydd kompletterar dessa åtgärder, det ersätter dem inte.

För fler exempel på hur åtgärderna kan kombineras, se vår genomgång av exempel på skyddsåtgärder och vår guide till skyddsutrustning på arbetsplatsen.

När behövs andningsskydd? — overview diagram

Filterskydd och andningsapparater

Andningsskydd delas in i två huvudgrupper efter hur användaren får ren luft. Skillnaden är avgörande, eftersom ett filterskydd aldrig kan kompensera för syrebrist.

Jämförelse av filterskydd och andningsapparater

Filterskydd filtrerar luften i omgivningen innan den andas in. De kan vara passiva, där användaren själv drar luften genom filtret, eller fläktassisterade, där en batteridriven fläkt pressar luften genom filtret till masken, huvan eller visiret.

Andningsapparater tillför ren luft från en extern källa, antingen via slang från tryckluftsnät eller från en flaska som användaren bär med sig. Enligt Arbetsmiljöverket ska andningsapparater användas vid okänd luft i vissa utrymmen, när syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent eller när riskbedömningen visar att de behövs.

Halvmask, helmask och icke tätsittande skydd

Inom båda huvudgrupperna finns olika ansiktsdelar. En halvmask täcker näsa, mun och haka, medan en helmask även täcker ögonen. Båda är tätsittande, vilket betyder att skyddet bygger på att masken sluter tätt mot huden. Icke tätsittande skydd, som huvor och visir med fläkt eller tryckluft, skyddar i stället genom ett övertryck som hindrar förorenad luft från att nå andningszonen.

Typ Täcker Luftkälla Typisk användning Att tänka på
Filtrerande halvmask (FFP) Näsa, mun, haka Omgivande luft genom maskmaterialet Kortare arbeten med damm och partiklar Kräver tät passform, oftast engångsbruk
Halvmask med utbytbara filter Näsa, mun, haka Omgivande luft genom filter Återkommande arbeten med partiklar, gaser eller ångor Filter väljs efter förorening
Helmask med filter Hela ansiktet inklusive ögon Omgivande luft genom filter Ämnen som också irriterar ögonen Tätsittande, kräver tillpassning
Fläktassisterat skydd med huva eller visir Huvud och ansikte Filtrerad luft via fläkt Långa arbetspass, tungt arbete, skäggbärare Batteri och flöde ska kontrolleras
Andningsapparat (tryckluft eller flaska) Hela ansiktet eller huvudet Ren luft från extern källa Syrebrist, okänd luft, slutna utrymmen Kräver särskild utbildning och rutiner

Vad betyder FFP1, FFP2, FFP3 och P3-filter?

Filtrerande halvmasker, ofta kallade dammasker, klassas i Europa efter hur stor andel partiklar de filtrerar bort. Enligt Konsumentverket finns de i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP3 har den högsta filtreringsgraden. Förenklat används FFP1 mot ofarligt damm i låga halter, FFP2 mot mer skadliga partiklar och FFP3 när föroreningen är särskilt hälsofarlig eller halten hög.

För masker med utbytbara filter används motsvarande partikelfilterklasser: P1, P2 och P3, där P3 ger den högsta skyddsnivån. Ett P3-filter är alltså ett partikelfilter av högsta klass och används exempelvis vid arbete där mycket fint och hälsofarligt damm förekommer. Observera att partikelfilter enbart skyddar mot partiklar, inte mot gaser och ångor.

Gasfilter och kombinationsfilter

Gaser och ångor, till exempel från lösningsmedel, färger eller vissa kemikalier, kräver gasfilter som är anpassade till ämnet i fråga. Gasfilter är märkta med bokstäver och färgkoder som anger vilken typ av ämnen de är avsedda för. När arbetet ger både partiklar och ångor, som vid sprutmålning, används kombinationsfilter. Utgå alltid från säkerhetsdatabladet för den kemiska produkten och tillverkarens anvisningar för filtret, och låt den som ansvarar för riskbedömningen fastställa vilket filter som gäller för respektive arbetsmoment.

CE-märkning

Andningsskydd ska vara CE-märkta för att få säljas. Märkningen innebär, enligt Konsumentverkets information om andningsskydd, att tillverkaren intygar att kraven i förordningen om personlig skyddsutrustning är uppfyllda. Vid inköp bör ni därför kontrollera CE-märkning, skyddsklass och bruksanvisning på svenska innan utrustningen tas i bruk.

Arbetsgivarens ansvar i Sverige

I Sverige är det arbetsgivaren som ansvarar för att andningsskydd väljs, tillhandahålls och används på rätt sätt. Arbetsmiljöverket anger att arbetsgivaren ska kartlägga riskerna och välja skydd utifrån användaren, arbetsuppgiften och miljön, och att tätsittande skydd ska provas ut individuellt. Ansvaret kan sammanfattas i följande moment:

  1. Kartlägg riskerna. Identifiera vilka föroreningar som förekommer, i vilken form (damm, rök, dimma, gas, ånga) och i vilka halter, samt om det finns risk för syrebrist.
  2. Genomför åtgärder i rätt ordning. Eliminera och begränsa exponeringen tekniskt och organisatoriskt innan personlig skyddsutrustning blir aktuell.
  3. Välj rätt skydd. Ta hänsyn till arbetsbelastning, arbetspassets längd, kommunikation, synfält och om annan skyddsutrustning ska bäras samtidigt.
  4. Prova ut skyddet individuellt. Tätsittande skydd ska tillpassningsprovas för varje användare.
  5. Utbilda och instruera. Användarna ska veta hur skyddet tas på, kontrolleras, rengörs och förvaras, samt när filter ska bytas.
  6. Följ upp. Kontrollera att skydden används och fungerar, exempelvis i samband med skyddsronder och avvikelserapportering.

Arbetsgivaren kan fördela arbetsmiljöuppgifter till chefer, men fördelningen förutsätter att de har tillräcklig kunskap, befogenheter och resurser. Läs mer om detta i vår artikel om skyddsansvar i arbetsmiljöarbetet. Skyddsronden är ett naturligt tillfälle att kontrollera att andningsskydden finns på plats och är i gott skick, se vår guide om att genomföra en skyddsrond.

Tillpassningsprovning och täthetskontroll

Ett tätsittande andningsskydd skyddar bara om det sluter tätt mot ansiktet. Ansikten skiljer sig åt i form och storlek, och en mask som passar en medarbetare kan läcka hos en annan. Arbetsmiljöverket har därför betonat att arbetsgivare måste prova ut andningsskydd för varje användare, och hänvisar till standarden ISO 16975-3, som beskriver metoder för tillpassningstestning.

Tillpassningsprovning bör göras med en lämplig kvalitativ eller kvantitativ metod:

  • Kvalitativ provning bygger på att användaren bär masken och utsätts för ett smak- eller luktämne. Känner användaren smaken eller lukten läcker masken.
  • Kvantitativ provning mäter läckaget med instrument, till exempel genom att räkna partiklar innanför och utanför masken eller genom att mäta undertryck.

Provningen bör upprepas när förutsättningarna ändras, exempelvis vid byte av maskmodell eller storlek, eller när användarens ansikte förändrats påtagligt.

Täthetskontroll varje gång

Utöver tillpassningsprovningen bör användaren kontrollera tätheten varje gång skyddet tas på. En enkel kontroll är att täcka filtret eller utandningsventilen och andas in respektive ut för att känna om masken suger fast eller om luft läcker längs kanterna. Instruktionerna skiljer sig mellan modeller, så följ tillverkarens bruksanvisning.

Skägg och glasögon

Skägg och skäggstubb hindrar masken från att sluta tätt mot huden, vilket gör att ett tätsittande skydd inte ger avsett skydd. För medarbetare med skägg är ett icke tätsittande skydd, som en huva eller ett visir med fläkt eller tryckluft, det vanliga alternativet. Även glasögonskalmar kan bryta tätningen hos en helmask. För glasögonbärare finns helmasker med särskilda glasögoninsatser, och frågan bör hanteras redan i samband med tillpassningen.

Användning, skötsel och byte av filter

Ett korrekt valt andningsskydd kan ändå svika om det sköts fel. Följande rutiner bör finnas dokumenterade och vara kända av alla användare:

  • Före användning: kontrollera att masken, banden, ventilerna och filtren är hela och att filtren är av rätt typ och inom sitt bäst före-datum.
  • Under arbetet: ta inte av skyddet i den förorenade miljön. Lämna området om andningsmotståndet ökar markant, om lukt eller smak märks eller om användaren känner yrsel eller obehag.
  • Efter användning: rengör återanvändbara masker enligt tillverkarens anvisningar och låt dem torka innan förvaring.
  • Förvaring: förvara skyddet rent, torrt och skyddat från damm, solljus och kemikalier, gärna i en sluten påse eller låda.
  • Byte: filtrerande engångsmasker kasseras enligt märkningen på förpackningen, som anger om masken är avsedd för ett eller flera arbetspass. Partikelfilter byts när andningsmotståndet ökar, och gasfilter byts enligt ett bytesschema som utgår från tillverkarens anvisningar och exponeringen, eftersom gasgenombrott inte alltid märks i tid.

Tungt fysiskt arbete och långa arbetspass med passiva filterskydd är påfrestande, eftersom andningsmotståndet ökar belastningen. Här är fläktassisterade skydd ofta ett bättre alternativ, och schemaläggning med pauser i ren miljö bör ingå i planeringen.

Andningsskydd i olika verksamheter

Behoven skiljer sig mellan branscher, och rutinerna bör utformas utifrån det faktiska arbetet.

Bygg och anläggning. Slipning, bilning, borrning och kapning i betong och sten kan ge kvartsdamm. Här gäller åtgärdstrappan fullt ut: dammreducerande verktyg, vattenbegjutning och utsugning först, därefter andningsskydd med partikelfilter av den klass riskbedömningen visar.

Rivning och sanering. Vid asbest och andra särskilt farliga ämnen ställs höga krav på både skydd och dokumentation. Vår artikel om skyddsutrustning för asbest beskriver hur ni dokumenterar utrustning och rutiner.

Industri och verkstad. Svetsrök, oljedimma och lösningsmedelsångor kräver ofta kombinationen av punktutsug och filter som är anpassade till både partiklar och gaser.

Laboratorier. Vid hantering av fina pulver, flyktiga lösningsmedel och reagens är dragskåp förstahandsvalet, men andningsskydd kan behövas vid spill och vissa moment. Den som arbetar med reagens avsedda enbart för forskning kan ha nytta av en genomgång av hur man hanterar RUO-material säkert, eftersom märkning och dokumentation påverkar hur riskerna bedöms.

Räddningstjänst och slutna utrymmen. Vid syrebrist eller okänd atmosfär krävs andningsapparat, och arbetet förutsätter särskild utbildning och tydliga rutiner för bevakning och räddning.

Vårt perspektiv: skyddet är aldrig bättre än kunskapen

I vårt arbete med arbetsmiljöutbildningar för företag och organisationer ser vi att andningsskydd ofta hanteras som en inköpsfråga. Rätt mask beställs, men den kunskap som krävs för att använda den ingår inte i beställningen. En mask med fel filter, en mask som aldrig provats ut eller ett filter som borde ha bytts för länge sedan ger en falsk trygghet som kan vara farligare än att inte ha något skydd alls, eftersom medarbetaren tror sig vara skyddad.

Vi anser därför att andningsskydd bör behandlas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att chefer förstår åtgärdstrappan och sitt ansvar, att skyddsombud vet vad de ska kontrollera vid skyddsronder och att användarna förstår varför täthetskontrollen ska göras varje gång. Kunskapen behöver dessutom underhållas: nya medarbetare, nya arbetsmoment och ny utrustning kräver att rutinerna uppdateras.

För många organisationer är det svårt att samla all personal till utbildning vid samma tillfälle, särskilt i verksamheter med skiftarbete, flera arbetsplatser eller personal med olika modersmål. Det är en av anledningarna till att vi har valt att erbjuda våra utbildningar helt på distans, på både svenska och engelska, så att kompetensutvecklingen kan ske när den passar verksamheten.

— MIkael

Utbildning som stärker arbetet med skyddsutrustning

Våra arbetsmiljöutbildningar genomförs helt på distans, med tillgång till materialet i 180 dagar och kursintyg efter genomförd och godkänd examination. Arbetsmiljö för chefer ger arbetsledare grunden för riskbedömning och ansvarsfördelning, och BAM-utbildning på distans riktar sig till chefer och skyddsombud som gemensamt ska driva arbetsmiljöarbetet. Har ni särskilda risker eller rutiner, till exempel kring andningsskydd, kan vi även ta fram företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar. Läs också om varför det lönar sig att utbilda skyddsombud.

Vanliga frågor om andningsskydd

Vilket andningsskydd ska vi välja?

Det beror på föroreningen, dess form och halt, risken för syrebrist, arbetsbelastningen och hur länge skyddet ska bäras. Vid partiklar räcker ofta ett filterskydd i rätt klass, medan gaser och ångor kräver gasfilter anpassade till ämnet. Vid syrebrist eller okänd luft krävs andningsapparat.

Måste man ha munskydd när man slipar?

Det avgörs av riskbedömningen och av vilket material som slipas. Vid slipning av betong, sten och andra material som ger hälsofarligt damm ska exponeringen i första hand minskas med utsugning, vattenbegjutning eller dammreducerande verktyg. Räcker inte det ska andningsskydd med partikelfilter användas; ett enkelt munskydd för hygienändamål är inte ett andningsskydd.

Vad är ett P3-filter?

Ett P3-filter är ett partikelfilter i den högsta skyddsklassen för masker med utbytbara filter. Det skyddar mot fina partiklar men inte mot gaser och ångor. Motsvarande klass för filtrerande engångsmasker är FFP3.

Vad är en gasmask?

Gasmask är ett vardagligt namn på en helmask eller halvmask med gasfilter, som skyddar mot specifika gaser och ångor. Den renar omgivande luft och tillför inte syre, vilket innebär att den inte får användas vid syrebrist eller i okänd atmosfär. Där krävs i stället en andningsapparat.

Hur ofta ska tillpassningsprovning göras?

Tätsittande skydd ska provas ut för varje användare innan det tas i bruk. Provningen bör göras om vid byte av maskmodell eller storlek och när användarens ansikte förändras påtagligt. Därutöver bör användaren göra en täthetskontroll varje gång skyddet tas på.

Källor

Rekommendationer