Ordningsvakt i Sverige 2026: regler, utbildning och ansvar

Den som vill använda ordningsvakter i sin verksamhet i Sverige behöver i dag tre saker på plats: ett tillstånd från Polismyndigheten, ordningsvakter som har ett giltigt förordnande efter en utbildning på minst 160 timmar, och ett dokumenterat arbetsmiljöarbete som visar hur risker för hot och våld hanteras. Den här guiden riktar sig till företagare, HR-ansvariga, inköpare och utbildningsansvariga som beställer, anställer eller samarbetar med ordningsvakter. Den går igenom vad regelverket kräver 2026, vad utbildningen kostar, hur rapporteringen efter ingripanden fungerar och var arbetsgivarens eget ansvar tar vid.

Distans-utbildning

Stärk arbetsmiljöarbetet kring hot och våld

Distans-utbildning erbjuder flexibla e-Learningutbildningar inom arbetsmiljö och säkerhet för företag och organisationer.

Se utbildningar inom arbetsmiljö

Kort sagt

Ordningsvakter får bara användas där Polismyndigheten har gett tillstånd, och ansökan ska motiveras med underlag som riskanalyser eller brottsstatistik.
Grundutbildningen omfattar minst 160 timmar och kostar 12 500 kronor. Förordnandet förnyas vart femte år efter en fortbildning på 50 timmar.
Polismyndigheten beslutade nya föreskrifter om ordningsvakter den 18 september 2026, PMFS 2026:23.
Ordningsvakter har en rapporteringsskyldighet efter vissa ingripanden, och verksamheten bör ha rutiner som stödjer den.
En ordningsvakt ersätter aldrig det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömningen ska finnas innan arbetet börjar.

Innehållsförteckning

Vad en ordningsvakt är och vilken roll den har
Den nya lagen om ordningsvakter
Tillstånd att använda ordningsvakter
Utbildning och förordnande
Rapportering efter ingripanden
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Vår syn på ordningsvakter och arbetsmiljö
Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud på distans
Vanliga frågor om ordningsvakter
Källor

Vad en ordningsvakt är och vilken roll den har

En ordningsvakt är en person som Polismyndigheten har förordnat att medverka till att upprätthålla allmän ordning på en viss plats. Rollen skiljer sig från en väktares genom att ordningsvakten har vissa polisiära befogenheter, till exempel att i vissa lägen avvisa, avlägsna eller omhänderta personer. Befogenheterna är knutna till förordnandet och till det område som tillståndet avser, inte till personen i allmänhet.

Regeringen beskriver ordningsvakter som ett viktigt komplement till Polismyndighetens arbete, medan huvudansvaret för allmän ordning och säkerhet ligger kvar hos polisen. För en arbetsgivare innebär det en dubbel styrning. Ordningsvakten är ofta anställd av ett bevakningsföretag eller av verksamheten själv, men står samtidigt under Polismyndighetens tillsyn när det gäller hur befogenheterna används.

Vanliga miljöer där ordningsvakter förekommer är:

köpcentrum och handelsplatser med högt flöde av människor
kollektivtrafik, stationer och bytespunkter
restauranger och nattklubbar med serveringstillstånd
evenemang, arenor och konserter
vissa vårdmiljöer och offentliga lokaler där behovet har prövats

Gemensamt för miljöerna är att personalen möter allmänheten, ofta i lägen där konflikter, berusning eller stora folksamlingar ökar risken för hot och våld. Det är också därför frågan om ordningsvakter i praktiken alltid är en arbetsmiljöfråga.

Den nya lagen om ordningsvakter

Regelverket har genomgått en omfattande förändring under de senaste åren. Utgångspunkten var utredningen En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38), som föreslog att ordningsvakter ska få användas när det finns ett beslut om tillstånd. Förslaget ledde fram till propositionen En ny lag om ordningsvakter, prop. 2022/23:91, där bedömningen var att regelverket behövde anpassas till dagens förutsättningar.

Den 15 juni 2023 meddelade regeringen att den förlänger ordningsvaktsutbildningen och att lag- och förordningsändringarna skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Två förändringar är särskilt viktiga för arbetsgivare:

Tillståndsmodellen. Användningen av ordningsvakter prövas utifrån behov och ändamålsenlighet, vilket propositionen beskriver närmare. Den som vill använda ordningsvakter behöver alltså kunna visa varför de behövs och varför de är rätt åtgärd.
Högre kompetenskrav. Utbildningen blev betydligt längre, med större vikt vid juridisk förståelse, konflikthantering och situationsbedömning, inte enbart vid fysiska ingripanden.

Därtill kommer Polismyndighetens egna föreskrifter. Den senaste versionen, PMFS 2026:23, beslutades den 18 september 2026 och kom ut från trycket den 12 oktober 2026. Den som ansvarar för ordningsvakter i en verksamhet bör läsa igenom föreskrifterna i sin helhet, eftersom de reglerar både ansökningar, utbildning och praktiska frågor i tjänsten.

Tillstånd att använda ordningsvakter

En verksamhet kan inte på eget initiativ placera ut ordningsvakter. Enligt Polismyndighetens information om ordningsvakter krävs ett tillstånd, och ansökan ska vara tydlig och väl underbyggd. Följande uppgifter bör finnas med:

Geografiskt område. Exakt var ordningsvakterna ska tjänstgöra, med karta eller ritning.
Syfte. Vilket ordningsproblem ordningsvakterna ska bidra till att lösa.
Omfattning och frekvens. När och hur ofta ordningsvakter ska finnas på plats, till exempel vissa veckodagar, kvällar eller vid särskilda evenemang.
Behovet. Underlag som styrker behovet, exempelvis riskanalyser, brottsstatistik eller lokala trygghetsrapporter.
Kontaktperson. Om sökanden är en juridisk person ska namn, telefonnummer och e-post till en fysisk kontaktperson anges.

Tillståndet är inte ett engångsbeslut som sedan kan glömmas bort. Om verksamheten inte följer villkoren, eller om riskbilden på platsen förändras väsentligt, ska Polismyndigheten underrättas. Ett exempel är en galleria som byggs om och får nya entréer, eller en restaurang som ändrar öppettider och målgrupp. I båda fallen kan det tillståndet bygger på ha förändrats.

Ansökan görs via Polismyndighetens tjänster för att söka tillstånd. Ett praktiskt råd är att låta samma riskanalys användas både i tillståndsansökan och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Underlaget blir då konsekvent, och verksamheten kan visa att ordningsvakterna är en del av en genomtänkt säkerhetsstrategi.

Utbildning och förordnande

Alla ordningsvaktsutbildningar anordnas av Polismyndigheten och är enhetliga i hela landet. Det finns tre utbildningar som en arbetsgivare behöver känna till:

Utbildning	Omfattning	Avgift (inkl. moms)	När den krävs
Grundutbildning	minst 160 timmar	12 500 kr	För att bli ordningsvakt första gången
Fortbildning	50 timmar	6 250 kr	Vart femte år, för nytt förordnande
Transportutbildning	8 timmar	6 250 kr	För ordningsvakter som ska transportera omhändertagna eller gripna personer
Ansökningsavgift		990 kr	Vid ansökan om förordnande

Avgifterna framgår av Polismyndighetens sida om grundutbildningen. För en arbetsgivare som ska rekrytera fem nya ordningsvakter blir utbildningskostnaden alltså 62 500 kronor, plus ansökningsavgifter och lönekostnad under utbildningstiden. Det är en investering som motiverar en noggrann urvalsprocess.

Om arbetsgivaren betalar utbildningen hanteras det via en medgivandeblankett som skickas till Polismyndigheten. Den som ansvarar för rekryteringen bör se till att blanketten är på plats i tid, så att fakturan kan hanteras och kandidaten inte blir stående i väntan på utbildningsstart.

Fysiska tester och lämplighetsprövning

Innan grundutbildningen prövas kandidatens lämplighet. Enligt Polismyndighetens information ingår fysiska tester, bland annat löpning 2 kilometer på under 12 minuter och att dra en docka som väger 77 kilo. Den som inte klarar de fysiska testerna behöver vänta tre månader innan ett nytt försök, och den som inte godkänns vid lämplighetsintervjun behöver vänta tolv månader.

Fysiska testkrav och väntetider för ordningsvakter

För en arbetsgivare innebär det att en kandidat som inte är förberedd kan ge en lång fördröjning i bemanningen. Ge kandidaterna tydlig information om testerna i god tid och planera rekryteringen med marginal.

Lämpligheten är dessutom ett löpande krav. Polismyndigheten följer ordningsvakternas uppträdande och regelefterlevnad genom tillsyn, och ett förordnande kan påverkas av hur ordningsvakten agerar i tjänsten och utanför den. Den som är ordningsvakt och vill förnya sitt förordnande ansöker om fortbildning och nytt förordnande innan det gamla löper ut.

Rapportering efter ingripanden

En av de vanligaste frågorna kring ordningsvaktens arbete gäller rapporten. När en ordningsvakt använder sina befogenheter, till exempel vid ett omhändertagande, ett avlägsnande eller när våld eller hjälpmedel som handfängsel används, ska ingripandet dokumenteras och rapporteras till Polismyndigheten enligt de regler som gäller. Hur rapporteringen ska gå till framgår av Polismyndighetens föreskrifter om ordningsvakter.

En detalj som ofta förbises gäller situationer där en omhändertagen person släpps utan att polisen har underrättats. Även då behöver ordningsvakten dokumentera vilka överväganden som låg bakom beslutet. Mindre erfarna ordningsvakter missar ibland det steget, och det är en fråga som är värd att ta upp i introduktionen av ny personal.

Rapporteringen är i första hand ordningsvaktens eget ansvar. Arbetsgivaren och verksamheten kan ändå underlätta genom att:

avsätta tid i schemat för rapportskrivning efter ett ingripande
säkerställa att ordningsvakterna har tillgång till rätt rapportformulär eller digitala system
ha en rutin för att även rapportera händelsen internt, som tillbud eller arbetsskada enligt arbetsmiljöreglerna
erbjuda samtal eller avlastning efter allvarliga händelser

Den interna rapporteringen är viktig av ett skäl som ofta glöms bort. Polisens rapport handlar om ingripandet och befogenheterna, medan arbetsgivarens rapportering handlar om arbetsmiljön. Ett hot mot en ordningsvakt är både en polisiär och en arbetsmiljömässig händelse, och båda spåren behöver hanteras.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Ordningsvakter är en säkerhetsåtgärd, men de ersätter inte det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den som anställer eller tar in ordningsvakter har samma grundläggande skyldigheter som för all annan personal: att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:1, lägger grunden, och föreskrifterna om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:10, innehåller bland annat regler om risker för våld och hot.

I praktiken innebär det att en skriftlig riskbedömning ska finnas innan ordningsvakterna börjar arbeta. Den bör besvara frågor som:

Vilka situationer kan leda till hot eller våld, och hur ofta inträffar de?
Hur larmar ordningsvakten, och hur snabbt kan förstärkning komma?
Arbetar någon ensam, och är det i så fall försvarbart?
Vilken utrustning, kommunikation och belysning behövs på platsen?
Hur ser rutinerna ut för stöd och uppföljning efter en allvarlig händelse?

Det är också viktigt att tänka på den övriga personalen. När ordningsvakter placeras i en butik, på ett vårdboende eller i en reception påverkas även de anställda som arbetar runt omkring dem. Butikspersonal behöver veta när de ska tillkalla ordningsvakten och när de ska larma polisen direkt. Chefer behöver förstå var deras arbetsmiljöansvar slutar och bevakningsföretagets börjar. Om ordningsvakterna är inhyrda behöver ansvarsfördelningen mellan beställaren och bevakningsföretaget vara skriftligt reglerad.

Vi har skrivit mer om hur verksamheter bygger rutiner vid hot och våld, och om hur en arbetsplatsanalys kan ge ett bättre underlag för riskbedömningen. För en mer heltäckande genomgång av undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning finns vår guide till systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vår syn på ordningsvakter och arbetsmiljö

Vi möter regelbundet verksamheter som har investerat i ordningsvakter men inte i kunskapen hos de chefer och skyddsombud som ska leda arbetsmiljöarbetet runt dem. Polismyndighetens utbildning ger ordningsvakten kompetens att utöva sina befogenheter. Den ger däremot inte chefen i köpcentret, restaurangen eller kommunen kunskap om hur riskbedömningen ska göras, hur ansvaret fördelas eller hur personalen ska följas upp efter en hotfull situation.

Det är där vi ser den största risken. Ett ingripande som hanteras korrekt av ordningsvakten kan ändå leda till brister i arbetsmiljön om ingen har tänkt igenom vad som händer efteråt. Vår erfarenhet är att de verksamheter som lyckas bäst behandlar ordningsvakterna som en del av säkerhetskulturen, inte som en lösning som står vid sidan av den. Riskanalysen som skickas till polisen är då samma dokument som chefer och skyddsombud arbetar med i vardagen, och den följs upp med samma regelbundenhet.

Vår rekommendation är därför att utbildningen av ordningsvakter kompletteras med arbetsmiljöutbildning för de chefer, arbetsledare och skyddsombud som har ansvar för samma arbetsplats.

— MIkael

Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud på distans

Vi erbjuder arbetsmiljöutbildningar som e-Learning, helt på distans och på både svenska och engelska. Deltagarna har tillgång till materialet i 180 dagar och får kursintyg efter genomförd och godkänd examination. För verksamheter som använder ordningsvakter är BAM-utbildningen på distans ett naturligt första steg för chefer och skyddsombud, medan Arbetsmiljö för chefer fokuserar på det ansvar som följer med chefsrollen. Har ni särskilda behov, till exempel inom handel, besöksnäring eller kollektivtrafik, finns även företagsanpassade arbetsmiljöutbildningar.

Vanliga frågor om ordningsvakter

Vad kostar det att utbilda en ordningsvakt 2026?

Grundutbildningen på minst 160 timmar kostar 12 500 kronor inklusive moms, och därtill kommer en ansökningsavgift på 990 kronor. Fortbildningen vart femte år och transportutbildningen kostar 6 250 kronor vardera. Utbildningarna anordnas av Polismyndigheten.

Måste en ordningsvakt skriva rapport efter varje ingripande?

Ordningsvakter har en rapporteringsskyldighet för vissa ingripanden, till exempel omhändertaganden, avlägsnanden och användning av våld eller hjälpmedel. Vilka ingripanden som omfattas och hur rapporten ska lämnas framgår av Polismyndighetens föreskrifter. Arbetsgivaren bör dessutom ha en egen rutin för att rapportera hot och våld som arbetsmiljöhändelser.

Får vi som företag anställa egna ordningsvakter?

Ja, men verksamheten behöver ett tillstånd från Polismyndigheten att använda ordningsvakter, och de personer som anställs måste ha ett giltigt förordnande. Ansökan ska beskriva område, syfte och omfattning samt styrka behovet med underlag som riskanalyser eller brottsstatistik.

Var hittar man tillförlitlig information om ordningsvakter?

Diskussionsforum och branschgrupper kan ge erfarenheter från yrket, men de ersätter inte de officiella källorna. Gällande regler finns hos Polismyndigheten, i lagstiftningen och i Polismyndighetens föreskrifter, som senast uppdaterades hösten 2026. För frågor om arbetsmiljö är Arbetsmiljöverkets föreskrifter utgångspunkten.

Hur länge gäller ett förordnande som ordningsvakt?

Förordnandet förnyas vart femte år efter en fortbildning på 50 timmar. Ordningsvakten behöver ansöka om fortbildning och nytt förordnande innan det gamla löper ut, och lämpligheten prövas löpande under hela perioden.